En grönare, skönare jul
December är affärernas viktigaste månad, men en god jul kan inte köpas för pengar.
Nu stundar konsumtionens allra största högtid: julen. Svenskarna äter 9000 ton skinka, dricker 40 miljoner liter julmust, 5 miljoner liter glögg och ger bort 40 miljoner julklappar varje jul. I motsats till vad vi tror har julkosnumtionen legat på ganska liknande nivå de senaste 20 åren.
Ifjol lade den genomsnittliga finländaren ner 517 euro på julhandeln enligt en undersökning från Nordea. Julhandeln är av avgörande betydelse för köpmännen. I fjol höll trenden i sig med att köpa elektronik i julklapp. Spelkonsoler, datorer, tv-apparater och telefoner är sådant folk köper till jul, vid sidan av leksaker åt barnen.
Enligt en gammal undersökning gjord år 2001 av forskare vid högskolan i Halmstad i Sverige hade svenska barn i snitt 536 leksaker, och då var inte varje legobit räknad. Siffran har inte sjunkit med åren. Leksakerna ligger oanvända i högar i barnens rum. För de små barnen spelar julklappar faktiskt ingen stor roll. De blir tusen gånger gladare om du hinner läsa en bok, lägga ner tid på att leka eller hitta på bus tillsammans.
För de äldre barnen kan det vara ett gott råd att gå ihop ett par stycken och köp den där högt åtrådda mp3-spelaren. En högt önskad julklapp ger så mycket mera glädje än fem stycken oönskade.
Många människor har inte råd att lägga 517 euro på julklappar, mat och pynt, så det finns uppenbart människor som spenderar betydligt mer på julen. Allt fler människor flyr julhetsen och sätter pengarna på utlandsresor istället, företrädelsevis till varmare breddgrader. Sammantaget har midvinterblotet i den västerländska kulturen lett till att det ekologiska fotspåret trycks allt djupare in i jorden. Måste det vara så? Måste vi köpa oss en god jul med sammanbitna käkar och svidande plånböcker?
Så klart vi inte måste, ändå gör vi det av bara farten. Vi kompenserar avsaknaden av familjetid och vårt dåligt samvete med att konsumera. Klart barnen måste få ha jul. Jultomten behöver inte bli arbetslös, men kanske vi kunde hjälpas åt får att lätta hans börda lite.
Den där gamla elljusstaken går faktiskt att laga istället för att slänga bort och köpa ny. I den mån julklappar måste köpas, handla dem lokalt och strategiskt. Fråga vad släktens barn behöver och verkligen önskar sig. Köp inte någon onödig pryl åt faster Agda bara för att ha något att ge, hälsa på henne istället och ta med lite gott kaffebröd.
De flesta av oss har alldeles fullt i skåpen redan av skålar och ljusstakar.
Förr började julförberedelserna redan på hösten. Familjekollektivet slaktade, stoppade, saltade, förvällde och bakade flera månader i förväg. Nu inbillar vi oss att vi skall klara av att göra det samma på egen hand, vid sidan av heltidsarbeten. Vi köper, köper, köper och bunkrar upp. Aldrig är matsvinnet så stort som vid jul.
Gå ihop flera familjer och hjälps åt att laga maten. Laga inte för mycket, kom ihåg hur träigt och trist det smakar med julskinka i januari. Laga bara det ni verkligen tycker är gott, för någon är det lutfisken eller rullsyltan som är julens essens, andra klarar sig bra utan det.
Det är hög tid att dra i nödbromsen. Sakta ner, skala av, prioritera. Vad är nödvändigt? Vad är viktigast? Kanske hemligheten med julstämning sist och slutligen inte ligger förborgad i den där extra ljusslingan och de kinesiska plasttomtarna. Är inte lådorna med julpynt redan överfulla? Mossa, gransris, äpplen och ljus behöver man inte spara från år till år och de bidrar gott till julstämning. Allt fler väljer att ge upplevelser och sånt som går att förtära i julklapp.
Ta er tid att njuta tillsammans, tänk på dem som blivit ensamma under året, på dem som är sjuka, på dem som har verkligt ont om pengar. Då kan vi tillsammans få en skönare, grönare jul.
