En god chans att minska utsläppen
Rapporten om mikroskräp som läcker ut via mariehamnarnas dagvatten är bara en del av hela bilden.
Det är dags att undersöka dubbdäckens påverkan och överväga strängare hastighetsbegränsningar in mot stadens centrum.
Det finns mikroskräp som släpps ut i havet via dagvattnet. Det visar tester som Mariehamns stad har genomfört. Främst är det trafiken som påverkar mängden partiklar som når vårt vatten. Åland har, liksom resten av Östersjön, redan problem med dålig vattenkvalitet. I det sammanhanget kan mikroskräpet tyckas obetydligt. Men att mikroplast och så kallade svarta partiklar, förbränningspartiklar och partiklar från bildäcken, når våra vattendrag är oroande. De svarta partiklarna bidrar med den största delen av de testade ämnena som når ut till Slemmern.
Men det finns fortfarande ett outforskat problem: dubbdäckens inverkan på vatten- och luftkvaliteten. Under september-oktober, när Mariehamn har genomfört sina test, är förekomsten av föroreningar som dubbdäcken skapar förmodligen små i dagvattnet, eftersom däcken inte används vid den årstiden. Men under vintern skapar dubbdäcken föroreningar i och med att de sliter upp så kallade PM10-partiklar ur asfalten som sedan når ut i våra vattendrag eller förorenar luften. Därför har däcken förbjudits i delar av större städers centrala områden.
Att förbjuda användningen av dubbdäck är knappast möjligt, de åländska vintervägarna skulle bli svårmanövrerade utan de dubbade däcken. Men dubbdäcken påverkar, även de få dagarna då det ligger snö på vägen, på de partier där vägen är bar slits de skadliga partiklarna loss och lagras i snön tills den smälter.
Men det finns studier som visar att sänkt trafikhastighet bidrar till att färre partiklar rivs loss ur asfalten. I studier som gjorts i större städer rekommenderas att hastighetsbegränsningarna sänks främst för kringleder och genomfartsområden eftersom hastigheten i stadskärnor sällan är särskilt hög ändå.
Även om trafikhastigheten i Mariehamns kärna enligt bestämmelserna ska variera mellan 30 och 40 kilometer i timmen kan ytterligare ett steg i hållbarhetsarbetet vara att sänka hastigheterna på lederna in till Mariehamn och genom Mariehamn på vintern. Speciellt när det gäller Östra utfarten borde en hastighetssänkning övervägas för att begränsa partiklarnas påverkan på vår hälsa och våra vattendrag.
Sandningen av vägarna kan också vara en bidragande orsak till ökningen av PM10-partiklarna, speciellt i kombination med dubbdäck. Sanden sliter på däcken och i och med att gruskornen krossas bidrar de till en ökad spridning av partiklarna. Det finns dock ett intressant alternativ till både saltning och sandning av vägarna.
Det pågår försök där träflis används för att ersätta vägsalt och vägsand. Träflis ska bidra till att snabba på smältningen av frusna vägbanor och vara mer miljövänligt när snön sedan smälter undan. Det har provats i Schweiz och nu försöker även den kanadensiska provinsen Quebec med samma metod.
Om försöken visar sig vara framgångsrika kan ett försök med träflis vara ett nytt alternativ för åländska vägar.
Det är bra att Mariehamns stad undersöker halten av farliga partiklar. Men gör tester även i vår och se vilken påverkan dubbdäcken har på vatten- och luftkvalitet. Och visar det sig att halterna är högre, vidta åtgärder.
