En framtid bortom kommunreformen
Kommunreformen är godkänd av lagtinget. Under årens rumba har lagtingspolitik blivit kommunpolitik och kommunpolitik blivit lagtingspolitik. Känslorna har gått heta och vi kan väl vara ense om att långt ifrån alla är ense.
Men kanske det nu är dags att blicka framåt?
”Vi har stora saker framför oss”, sade kansliminister Nina Fellman angående behovet av att klubba igenom kommunreformen. Och det är väl något som de flesta kan hålla med om, avsett om man tycker kommunreformen är av godo eller ondo.
Frågan har engagerat. För att uttrycka sig i milda ordalag. Kommunsamgången har rört om i grytan och eldat upp tongångarna både i lagting och kommunala mötesrum. Kommunpolitiker har blivit anklagade för att bedriva lagtingspolitik och lagtingspolitiker för att bedriva kommunpolitik.
Skillnaden mellan de två är ibland hårfin och frågan är för många, både politiker och väljare, väldigt personlig och känslig. En fråga att ta med in i framtiden är huruvida lagtingspolitiker ska inneha kommunala förtroendeuppdrag då gränserna suddas ut.
Hursom, det är stärkande för en demokrati att se en sådan het debatt som den som florerat under kommunreformsplaneringen. Men risken med anfallen från bägge sidor är att skyttegravarna blir allt djupare och positionerna låsta.
En blick västerut ger oroväckande signaler om hur ett samhälle stagnerar när krigsmentaliteten partier och grupperingar emellan blir allt för hårdför. När kompromisserna lyser med sin frånvaro och framtidsvisionerna är beroende av att man får som man vill.
”Man har sagt nej till delaktighet och man säger nej till resultaten”, sade lantrådet Katrin Sjögren i juni om oppositionens kritik.
”Varför ska vi offra tid och krafter på ett projekt som vi inte tror på?”, sade Harry Jansson och hotade med avgång från kommunstyrelsen om Jomala gick med i förhandlingsgruppen för storkommun.
Ja, tonläget har emellanåt varit hårdfört och politikerna och kommuninvånarna är fortfarande sinsemellan långt ifrån ense. Men beslutet är nu taget på demokratiskt vis. Med det väntade röstutslaget 15–12. Med knappa marginaler, men ändå – det blir en kommunreform om lagen passerar lagstiftningskontrollen.
Vägen till kommunreformen har varit närmast explosiv och har tagit mycket energi och tid i anspråk. Kanske krutet nu kan läggas på andra saker. För Åland har mer att tampas med än kommunindelningar och dessa andra frågor kräver att alla hjälps åt.
Vattenkrisen, klimatet, hållbar utveckling, jordbruksutvecklingen, förebyggandet av psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet är några av de globalt lokala ämnesområden som kräver vår uppmärksamhet och vårt engagemang. Inte minst kräver de vår samarbetsförmåga och villighet att hitta gemensamma lösningar som garanterar ett fortsatt välmående samhälle.
Det är dags att krypa tillbaka upp ur skyttegravarna och mötas på slagfältet för att tillsammans blicka mot horisonten och börja bereda oss för de stora saker som väntar bortom kommunreformen.
Det förtjänar Åland, både på landskaps- och kommunnivå.
