DELA
Foto: Jonas Edsvik

En existentiell längtan bortom kyrkans ramar

Allt fler går ur kyrkan. Men samtidigt verkar det finnas ett stort behov av att hitta ställen att söka tröst och finna mening, speciellt i osäkra och utmanande tider. För vissa erbjuder naturen en källa till frid, för andra är det ett hopplock av världsreligioner eller meditation som ger vägledning. Poängen är – fler än kyrkostatistiken ger sken av söker något som kan liknas vid tro.

74 procent av finlandssvenskar konstaterar att de antingen inte alls är religiösa eller inte är speciellt religiösa. Det framgår i Barometern, den finlandssvenska medborgarpanelen 2020–2022. Om man tittar bara på den åländska befolkningen är siffran ännu högre, 78 procent. Detta resultat backas upp av dalande nationell församlingsstatistik. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har tappat cirka 450 000 medlemmar de senaste 10 åren.

Allt detta ger sken av att vi kanske inte bryr oss om att tro på något eller att vi inte söker mening och större sammanhang. Men så är inte nödvändigtvis fallet. Det kanske bara inte görs idag i lika stor utsträckning i en kyrklig eller traditionellt religiös kontext.

I den finlandssvenska Barometern svarar 24 procent att de är antingen ganska eller mycket religiösa. Men hela 36 procent svarar att de nog tror på Gud. Det är en intressant särskiljning som antyder att det finns de som gör skillnad på att vara religiös och att tro på något, i detta fall något som man kallar Gud.

”Som en animist-pantheist ser jag existens som en del av Gud, därför är alla levande varelser heliga för mig – så är också alla gudar och andar från olika traditioner.”

Det säger Rob, en it-specialist i Glasgow, till The Guardian i en artikel om bön. Orsaken till artikeln är en enkät som visar på att britter i åldern 18–36 ber mer än idag än för 20 år sen. En av tre i åldersgruppen säger sig ha bett i någon form den senaste månaden.

Man kan spekulera i om det är de krisartade tiderna vi lever i som lett till ett uppsving i bön som en sökan efter trygghet. Just detta med trygghet är något som den åländska ungdomsledaren Lucas Gustavsson också funderat kring i en intervju med Kyrkpressen:

”Jag brukar fråga ungdomarna ibland om varför man ibland ber och de brukar svara ”för att vara på den säkra sidan”. Det måste ju finnas något där alltså, på den säkra sidan.”

Förutom ett uppsving i bön är det klart att olika typer av andlighet överlag de senaste åren väckt mer intresse – speciellt bland unga vuxna. Enkäten Gallup Ecclesiastica 2019, som kartlagt finländarnas religiositet, visar att fastän de icke-troendes andel ökar så ökar antalet ”sökare”. Upp till en tredjedel av millenniegenerationen definierar sin identitet som sökare. Det kan handla om allt från yoga och meditation till tarotkort och blandningar av världsreligionernas filosofier. Vissa kallar det nyandlighet eller new age. Forskaren Elin Thorén kallar detta utforskande för ”existentiell längtan”.

”En övertygelse att det måste finna något mer”, säger hon till Göteborgsposten.

Många tar denna längtan till naturen, som enligt forskare blivit den nya folkkyrkan i Norden.

”Många sekulariserade svenskar skulle kunna skriva under på att ”naturen eller skogen är min kyrka”. Det är på fjället eller i skogen som man känner att livets mening finns, och den djupaste aspekten av ens person”, säger David Thurfjell, professor i religionshistoria vid Södertörns högskola.

Gränsen mellan troende och icketroende kan alltså vara ganska luddig och en existentiell längtan kan ta sig många olika uttryck. Historiskt har kyrkan och religioner som institution haft ett visst monopol på forum där man kan utrycka denna längtan, medan vad vi ser nu är kanske ett uppluckrande av andlighet som koncept? Klart är i alla fall att många, speciellt yngre, söker efter något. Färre kanske går i kyrkan, men fler än kyrkostatistiken ger sken av har en längtan efter att tro på något.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp