En chans att snabba på klimatomställningen
Europa har nu chansen att en gång för alla göra sig mindre beroende av Rysk olja och naturgas. Sanktionerna mot Ryssland tvingar samtidigt fram en snabbare klimatomställning.
I torsdags möttes EU:s klimatministrar för att diskutera hur man ska nå målet om minskade utsläpp med 55 procent fram till år 2030. Förutom förhandlingar om lagpaketet stod även beroendet av rysk energi på agendan.
EU köper i dag 46 procent av sitt kol, 40 procent av sin gas och 27 procent av sin olja från Ryssland. Samtidigt som Ryssland är EU:s viktigaste energileverantör är också EU Rysslands viktigaste köpare.
Nu har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om att minska energiberoendet till Ryssland med två tredjedelar redan i år och vara helt oberoende till år 2027, eller åtminstone i god tid till 2030.
”Vi vidtar åtgärder för att ytterligare tömma de resurser Ryssland använder för att finansiera det här barbariska kriget”, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter.
USA har å sin sida helt stoppat import av rysk olja och gas, medan Storbritannien säger att man kan fasa ut den ryska oljan till slutet av året.
Insikten om att banden behöver klippas har skakat länder som Tyskland i grunden. Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger frågade sig i Europapodden i början av mars vilken helig ko i tysk politik som inte har slaktats sedan Ryssland invaderade Ukraina.
Från att ha bromsat förhandlingarna om sanktioner helomvände man från en dag till en annan. Från att absolut inte vilja låna har man konstaterat att det behövs, eftersom det måste få kosta att hitta alternativa energilösningar och kunna stänga ute Ryssland från energimarknaden.
Att fasa ut den ryska energin är en balansgång. Dagens Nyheter kritiserar i en ledare den 14 mars EU för sitt mål om att vara energioberoende till år 2027 och menar att tidsplanen är en besvikelse.
”Europas frihet har inget pris”, skriver man.
Samtidigt varnar Internationella energiråder IEA för att ett snabbt stopp av rysk gas i stället riskerar öka användningen av kol, eller åtminstone fördröja utfasningen av det.
Ska EU kunna bli mer självförsörjande på energi behöver man öka användningen av förnybara energikällor. Höjda krav på energihushållning och att minska efterfrågan på energi genom effektivisering är aktuellt. Det är två viktiga pusselbitar i den klimatomställning EU strävar efter.
– Putins krig i Ukraina visar hur brådskande det är att påskynda vår omställning till ren energi, säger EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i ett pressmeddelande.
Planerna innefattar nu att påskynda produktionen av sol- och vindkraft, grön vätgas och biogas. Det är åtgärder som forskarvärlden har efterfrågat i åratal och som nu har blivit akut nödvändiga.
Liksom pandemin inledningsvis kunde tvinga fram åtgärder som dittills setts som omöjliga, och som sekundärt förde med sig positiva effekter på klimat och miljö, pressar nu ett stopp i importen av rysk olja och gas fram ett behov av mer hållbara energilösningar.
Sveriges regering fick nyligen hård kritik av Klimatpolitiska rådet för att klimatomställningen går för långsamt och i Finland enades regeringen på fredagen om att höja takten på klimatåtgärderna. Både i Sverige och i Finland ställer kriget i Ukraina situationen i nytt ljus.
Det blir en dyr omställning för många länder. Men de allra flesta ser nu det nödvändigt onda i att sluta handla med Ryssland även när det gäller energi.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
