En återvunnen julklapp ger hoppfulla signaler
Årets julklapp i Sverige är det återvunna plagget.
Det utannonseras under ”Europa minskar avfallet”-veckan, dagen efter den vita måndagen och några dagar före svarta fredagen. Det finns hopp för en omdefiniering av konsumtionskulturen.
Sedan 1988 har HUI Research i Sverige utsett årets julklapp. Det började med bakmaskinen och sedan dess har listan dominerats av tekniska prylar. CD-spelaren, TV-spelet, videokameran, mobiltelefonen och gps:en har alla utsetts till storfavoriter under granen, men i den digra listan hittar man också mössan, spikmattan, upplevelser och böcker.
Förra året blev det elcykeln som tog hem forskarnas gunst och årets julklapp fortsätter cementera en hållbar konsumtionstrend: det återvunna plaggget tros vara december-hiten.
”Det speglar de svenska konsumenternas intresse för nya hållbara alternativ och ökande oro för klimat och miljö”, skriver man i nomineringen.
Nyheten slår ner mitt i en konsumtionsfokuserad vecka. Butikerna laddar inför Black Friday, en köp-kampanj som kickar igång julhandeln, initierad i USA, och som fylls med reor och ”galna priser”.
Samtidigt har vi just lämnat bakom oss White Monday, en motkampanj som fokuserar på att belysa den klimatpåverkan som konsumtionen av nytillverkade prylar bidrar med. Istället för att köpa nytt uppmanar vita måndagförespråkarna människor att reparera, dela och köpa begagnat. Hela veckan är inramad av EU-projektet ”Europa minskar avfallet”, som sedan 2009 försökt öka medvetenheten kring avfall och visa konsumtionens direkta påverkan på miljön.
Det kan alltså kännas som en väldigt motstridig vecka där konsumentens fokus dras åt två motsatta håll på samma gång. Men det visar också på en uppluckring av forna konsumtionsideal och ett ökande ifrågasättande av köphysterin.
Bara för tio år sedan skulle en loppis-tröja som julklapp ha hånats och starkt ifrågasatts. Men nyheten om årets julklapp har tagits emot positivt och anses medvetet och modernt istället för mossigt och löjligt. För varje konsument som kommenterar nyheten med ”jag skulle aldrig ge bort något begagnat” verkar det finnas fem som skriver ”äntligen!”.
Det verkar finnas ett pyrande missnöje bland konsumenterna. En känsla av att ”det här inte okej”. Billiga tröjor som tillverkas av lågavlönade barnarbetare, elektroniska prylar som designas för att gå sönder eller bli omoderna inom loppet av några år och produkter gjorda med tvivelaktiga kemikalier och material som belastar naturen.
Hos många gnager det inte bara på plånboken, utan också på samvetet. För att inte tala om det ekorrhjul som konsumtionscykeln innebär.
”Vi arbetar, konsumerar, arbetar ännu mera för att ha råd med konsumtionen. Jag känner mig ofta fången i ett koncept jag i grunden ogillar”, skriver svenska bloggaren Caroline Sandström.
Det skulle inte förvåna om konsumtionsångest blev ett etablerat nyord 2019.
Konsumism är ett begrepp som myntades på 80-talet och beskriver en social och ekonomisk order som uppmuntrar till att köpa allt fler gods och tjänster. Många tänker på konsumtion som ett enbart ekonomiskt system och det är lätt att glömma bort den sociala aspekten.
Vi är sociala djur som följer flocken och även om det ekonomiska systemet ännu har en bit att gå för att bli hållbart, så kan vi påverka både genom våra ekonomiska, men också våra sociala, val. Att visa att det är okej att fynda en loppiströja som julklapp till exempel. Att köpa en skruvdragare i bolag med vännerna. Att bara ge upplevelser till familjen i jul. Eller att baka/sy/sticka/snickra en gåva.
Prognosen för den svenska julhandeln väntas nå en omsättning på 79,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 3 procent jämfört med förra året. Statistik i Finland visar på att konsumenternas köpkraft ökar och beräknas stig med 2,4 procent. Samtidigt står klimatkrisen för dörren och konsumtionsångesten flåsar i nacken.
Då känns det mer kritiskt än någonsin att göra medvetna val.
