Eldsvådorna inte Bolsonaros fel
Först var det relativt tyst om den vidspridda tragedin som färgat Amazonas karta röd. Men ungefär tre veckor in i infernot fick allmänheten upp ögonen för katastrofen.
Men problemet är större än miljöskövlande presidenten Bolsonaro.
Över 70 000. Så många eldsvådor har rapporterats i Brasilien detta år, ett land som stått i hjärtat av rapporteringen av den brinnande regnskogen i Amazonas. Brasiliens president Jair Bolsonaro har anklagats för att vara katalysator för skövlingen.
Det må vara sant, men han är ett symptom på ett djupare demokratiskt problem.
Brasilien är ett land som länge tampats med korruption och fattigdom, detta trots att man är världens nionde största ekonomi. Efter en lång historia av vänsterpolitiker vid rodret steg ex-militären från extremhögern, Jair Bolsonaro, förra året fram ur skuggorna. Vi har sett det i USA, vi har sett det i många andra länder nu. Ett utbrett missnöje, en misstro mot regeringen, oro inför framtiden. Ur rädsla och hat föds ledare som spär på rädsla och hat. Samtidigt som de på ytan ser ut att lova förändring.
För förändring är högst troligt vad brasilianarna var ute efter. Landet har sett en lång rad av sina ledare falla offer för skandal efter skandal. Senaste presidenten, Brasiliens första kvinnliga, Dilma Roussef, blev avsatt efter att senaten dömde henne skyldig till att ha manipulerat den federala budgeten. Det satte stopp på 13 år av vänsterstyre, en era som inneburit en förbättring av ekonomin samt en höjning av Brasiliens internationella profil.
Men en ekonomisk kris inramat av utbredd korruption blev spiken i kistan för Roussef.
”För hennes kritiker så var hennes avsättning ett passande fall för en arrogant ledare i fronten för en politisk rörelse som förlorat sin väg”, skriver journalisten Simon Rorero i New York Times.
Vice-presidenten som efterträdde Roussef, Michael Temer, lyckades inte vända skutan, snarare lät han den ta in mer vatten. Ekonomin sjönk med hans väljarstöd ner till botten. Till ytan flöt istället Jair Bolsanaro.
Likt Trump , representerade Bolsonaro en förändring, något nytt, för den unga demokratin. I oktober 2018 valdes han till ny ledare med löften om att göra landet säkert och att få stopp på korruptionen.
Olikt USA, där Trumps nycker hålls någorlunda i shack av demokratiska institutioner, så har Bolsonaro fått agera likt en diktator i sitt nya säte.
Bolsonarismen, som den nya politiken ibland kallas, har i jakten på ekonomisk blomstring plöjt djupa spår i landet ekologi. Böter för miljöbrott har under den nya ledningen kraftigt minskat och Bolsonaro har uttalat löften om att öppna upp större delar av Amazonas för kommersiell aktivitet. Det betyder att skogarna med flit bränns ner för att göra utrymme för plantager och köttboskap.
Orsaken till att det fått stor internationell uppmärksamhet är för att regnskogen i Sydamerika är viktig för hela planeten. Amazonas är hem till 10–15 procent av världens arter och är även en källa till många mediciner på grund av sin plantrikedom. Den lagrar stora mängder kol och är nödvändig för att bekämpa klimatkrisen.
Men skövlingen är inte något nytt. Sedan 70-talet har regnskogen fått ge vika för industriell djurhållning och matproduktion och det är inte Jair Bolsonaros fel, även om han förvärrar problemen.
Som i många andra länder där djup fattigdom råder och det finns en utbredd misstro på myndigheter så tvingas folk utnyttja de resurser de har för att klara livhanken. Brasilianska journalisten Silio Boccanera säger till BBC att de det troligen är mindre grupper av mäniskor som är skyldiga till att starta bränderna.
Att de inte blir straffade och att det finns ekonomiska incitament sänker förstås tröskeln och uppmuntrar skadligt beteende, men grundproblematiken finns fortfarande där. De har inga så många andra val.
Det cirkulerar många artiklar om vad man kan göra för regnskogen. Att bojkotta produkter som odlas på regnskogsmark är en konkret sak du som konsument kan göra, men det är lika viktigt att de människor som är beroende av dessa inkomster hittar andra sätt att försörja sig. Här kan det vara lönt att stöda lokala organisationer och föreningar som jobbar för ökad transparens och en fungerande demokrati.
Man kan också skydda regnskogsmark genom ett antal miljöorganisationer, understöda ursprungsbefolkningens rättigheter, skriva på upprop mot korruption och investera i lokala, hållbara företag.
Eldsvådorna må fläktas av Bolsonaros styre, men man måste se var gnistan kommer ifrån. I hjärtat av eldsvådorna står inte en man, utan ett missnöjt folk och en korrupt ”demokrati”.
