Ekonomisk uppförsbacke att vänta
Mörka moln på den globala konjunkturhorisonten och osäkerhet kring Ålands framtida grundfinansiering kan begränsa det politiska utrymmet att infria vallöften.
Det kan bli svåra år på budgetfronten.
I landskapets budget som presenterades i torsdags finns ett underskott på närmare tio miljoner euro. Den ekonomiska omvärldsöversikten, sammanställd av Åsub, som bifogades budgeten berättar om en världsekonomi i avmattning.
I sitt tal till det nytillträdda lagtinget valde landshövding Peter Lindbäck att kommentera framtidsutsikterna i måndags.
– Den finländska statsskulden har hunnit växa sig till en nivå om mer än 100 miljarder euro. Enligt riksregeringens budgetproposition inför år 2020 kommer landets skuldsättning att fortsätta, om än i avstannande takt, men samtidigt vet vi att en ny lågkonjunktur har börjat smyga sig in i världsekonomin, sade han.
Finansministeriets tillväxtprognos för Finland nästa år är, enligt Åsub, 1 procent vilket innebär en minskning med 0,7 procentenheter från 2018 och omkring 3 procentenheter från åren 2016 och 2017.
Även om den åländska ekonomin enligt Åsub är mer koncentrerad kring service än tillverkningsindustrin och därför inte behöver gå hand i hand med riket så klarar sig knappast Åland obemärkt igenom en tillbakagång i den nationella eller globala ekonomin.
För att ge en växande befolkning samma service som i dag är det därför viktigt att Åland får en höjd grundfinansiering. Det nya ekonomiska systemet kan ge Åland en höjd grundfinansiering på ungefär tio miljoner euro. Systemet förhandlades fram under förra riksregeringen men realiserandet avstannade på grund av att landskaps- och vårdreformen i riket föll.
Landskapsregeringen kräver därför nu i budgeten att avräkningsgrunden ska höjas från 0,45 procent till 0,47 procent av Finlands skatteinkomster exklusive nyupptagna lån. Det skulle motsvara ökningen på tio miljoner som landskapsregeringen förväntade sig i samband med vårdreformen. En proposition innehållande ett sådant löfte är förhoppningsvis att vänta från statsminister Antti Rinne, men än så länge har det varit tyst på den fronten.
När landshövding Peter Lindbäck i torsdags talade för det avgående lagtingets påpekade han att det inte finns några garantier för att det nya ekonmiska systemet kommer på plats.
– I skrivande stund finns det dessvärre en överhängande risk att förslaget till nämnda revidering av det ekonomiska systemet drar ut på tiden – om den alls blir av, sade Lindbäck.
Olikt förra omgången med förhandlingar om Ålands grundfinansiering finns ingen stor riksreform kopplat till frågan som kan försvåra processen. Men det handlar om politisk vilja och frågan är förstås vilken prioritet det nya ekonomiska systemet för Åland får jämfört med de övriga som en ny regering i Finland vill förverkliga.
Det nya ekonomiska systemet är heller ingen universallösning som eliminerar Ålands bekymmer. För den avgående landskapsregeringens sista budget skulle ett tillskott på tio miljoner betyda en budget som landar på noll. Det finns alltså fortfarande utmaningar kvar att lösa.
Det finns , med andra ord, en del mörka moln på horisonten om man ser på Ålands ekonomiska utveckling de kommande åren.
Det betyder att nästa landskapsregering behöver prioritera de politiska satsningarna för att undvika alltför röda siffror i budgeten framöver. Och då krymper chanserna att infria vallöften.
