DELA
Foto: Jonas Edsvik

Efterlyses: en hållbar ekonomi

Det linjära tänkesättet måste bytas ut mot ett cirkulärt. ”Jag” måste bli ”vi” även i ekonomin.
Vi producerar en vara som vi sedan konsumerar och slänger bort. Så ser den linjära ekonomin ut. Det säger sig självt att det inte håller i det långa loppet – och i det långa loppet börjar vi vara på slutrakan.

Vårt ekonomiska system och produktions- och konsumtionsmönster är inte hållbart. Vi behöver alternativ.

Ett av dessa alternativ , som vunnit mark de senaste åren, är cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppssystem och innebär att produkters mervärde bevaras så länge som möjligt och avfall elimineras. Det innebär att en produkt som har nått slutet av sin livscykel fortsätter att utnyttjas i ny produktion och den skapar därmed ytterligare värde.

Den cirkulära ekonomin tar inspiration från naturen, för såsom innovatören William McDonough konstaterar så har naturen inte ett designproblem – men det har vi. Och vi har många av dem.

För vad kan man säga om elektronik som designas för att bli omoderna inom loppet av några år? Om varor som tillverkas så att de ska vara lättare och billigare att byta ut än att reparera?

Vad kan man säga om trä som tryckimpregnerats med farliga ämnen och som inte kan deponeras någon annanstans än på hög på avfallsstationerna? Vad kan man säga om städer som anpassats för bilar och industri, men inte för stadsodlingar och cykelvägar?

Man kan säga att de är beklagliga beslut, som ofta tagits i den eviga tillväxtens namn. Det linjära tankesättet där man ska maximera produktion och konsumtion, utan att ta hänsyn till negativa konsekvenser har varit dominerande sedan industrialismens början.

Men planeten begränsar hur långt linjen kan sträcka sig innan den blir tvungen att svänga tvärt och söka sig i en mer cirkulär riktning.

I den riktningen har Finland varit en föregångare av rang, något som inte kanske alla är medvetna om. Innovationsfonden SITRA har sedan slutet av 2014 arbetat med att accelerera Finland mot en mer hållbar ekonomi. ”Vi träder in i en tidsålder där välfärden i samhället inte längre ökar genom att vi producerar mer och mer på löpande band”, skriver de på sin hemsida.

De uppskattar att fram till år 2030 kan det mervärde som den cirkulära ekonomin ger den finländska nationalekonomin uppgå till minst tre miljarder euro per år, samt bidra till tillväxt utan vidare utsläpp av växthusgaser. De ekonomiska fördelarna är bland annat ökad resurseffektivitet, minskad klimatpåverkan och ökad sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft.

Utvecklingen ska rent tekniskt och innovationsmässigt gå från tanklös masskonsumtion till smart helhetsdesign. Men utvecklingen inbegriper också skift i tänkesätt. Från mitt till vårt. Från privat ägande till gemensamt. Från att köpa till att låna, reparera och byta.

Här kunde ett småskaligt samhälle som Åland vara en föregångar-region i föregångarlandet Finland. Men här behövs incitament, engagemang och politisk uppbackning för att skapa reparationsverkstäder, företagssymbioser, delningsekonomi, cirkulära byggen och ett hållbart jordbruk.

Då blir det fruktlösa distansloppet mer av en terrängbana, som med naturen som bas slutligen för oss hem igen. För särskilt många andra alternativ har vi inte.

 

1 KOMMENTAR

Comments are closed.