Dyrare bränslen kan ändå bli till bakslag för klimatet
Både Finland och Sverige gör för lite för att tackla klimatförändringen, enligt expertgrupper i vartdera landet. Nu när bränslepriserna stiger så vore det ur klimatsynpunkt bättre om politikerna stod emot väljarnas och företagens krav på kompensation. Men risken finns att de viker sig. Desto mer glädjande är det då att åländska politiker och företag tydligt ställer sig bakom målet med ett klimatneutralt Åland 2035.
Finlands klimatpanel, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Meteorologiska institutet och Teknologiska forskningscentralen VTT lämnade häromveckan in sina utvärderingar av Finlands klimatplan. Huvudbudskapet var att Finland behöver trappa upp sina åtgärder för att klara målet med halverade utsläpp från jordbruk och trafik till 2030.
På ledarplats i Hufvudstadsbladet varnar Torsten Fagerholm för att ens tillfälligt sänka ribban när det gäller trafikens utsläpp. Om politiker börjar utlova kompensation för prisökningarna riskerar Finland enligt honom att befästa sitt beroende av fossila bränslen. ”En evig subventionsautomat som cementerar dåliga vanor”, som Fagerholm beskriver det.
Från politiskt håll kommer det dock betydligt fler utspel om kompensation än om att härda ut och anpassa sig. Både regeringspartiet Socialdemokraterna och oppositionen pläderar för sänkt skatt på bensin och diesel för att hjälpa de hårdast drabbade. Men miljö- och klimatminister Emma Kari (Gröna) säger att eventuella åtgärder inte får innebära att Finland kompromissar med sina klimatmål. ”Det vore inga lösningar, inte ens plåster. Det värsta misstag vi kunde begå är att stärka vårt beroende av importerade fossila bränslen på bekostnad av förnybara inhemska resurser”, sa hon i Hbl den 10 februari.
I Sverige skriver Dagens Nyheters ledarredaktion om hur ”en klimatets underbudspolitik har dragits igång för att attrahera väljare på landsbygden”. Vänsterpartiet vill att staten ska kompensera glesbygdsbor för ökade bränslekostnader. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna vill sänka bensinskatten med 50 öre per liter. Socialdemokraterna vrider sig. ”Ska vi bli världens första fossilfria välfärdsland så måste vi göra det här på ett lyhört och pragmatiskt sätt. Om människor förlorar jobbet och upplever att de får det mycket sämre, då kan vi få ett folkligt motstånd mot omställningen som vi har all anledning att undvika”, säger en S-företrädare till Dagens Nyheter.
Därför är det desto mer glädjande att Åland inte ser ut att darra på manschetten. För en månad sedan lade landskapsregeringens utvecklings- och hållbarhetsråd fram sitt nya mål om ett klimatneutralt Åland senast år 2035. Det ska uppnås genom fyra delmål som ska uppnås senast 2030: 80 procent lägre totala växthusgasutsläpp jämfört med 2005, halverade växthusgasutsläpp från vägtrafiken jämfört med 2005, 100 procent av elanvändningen kommer från fossilfria energikällor och ingen fossil uppvärmning av byggnader. ”Utvecklings- och hållbarhetsrådets beslut om nytt klimatmål för Åland innebär att riktningen och takten för Ålands bidrag till att klimatets uppvärmning kan begränsas till 1,5 grader är klargjord. Klimatmålet är nyanserat och jag uppfattar att det finns en väldigt stark beslutsamhet bland rådets medlemmar när det kommer till klimatmålets förverkligande”, skrev rådets ordförande, lantrådet Veronica Thörnroos i pressutskicket.
Till detta kommer att utvecklings- och hållbarhetsrådets klimatmål får ett starkt och entydigt stöd från det lokala näringslivet. ”Det är framsynt av utvecklings- och hållbarhetsrådet med lantrådet som ordförande i spetsen att visa vägen i den här frågan och tydligt slå fast att Åland nu ska vara ett klimatneutralt samhälle 2035”, skriver företagsledare från snart sagt alla branscher på Åland i en insändare i dagens Nyan.
De åländska storföretagen gick själva in för ett gemensamt klimatåtagande redan år 2020. Därmed har alltså den åländska politiken och det åländska näringslivet förbundit sig. Det känns nästan som bollen nu är hos gemene ålänning. Hos dig och mig.
