Dumt och oansvarigt att motarbeta Mise
Lagtinget har stiftat en renhållningslag. På basen av den lagen har ett antal kommuner gått samman för att ordna renhållningen, det vill säga sophantering, återvinning, transporter med mera på bästa möjliga sätt inom ramen för Ålands miljöservice.
Och vad händer? I lagtinget av alla platser stiger ledamöter upp och säger att de ”tack och lov inte bor i en Mise-kommun”. Och att ”nu har Mise tydligen fått problem med råttor också”.
Hur populistisk får man bli?
Det finns ingen anledning för lagtingsledamöter att uttala sig förnedrande om ett system som man själv har varit med och lagt grunden till. Och som är nödvändigt om vi vill ha en fungerande avfallshantering. Men ge den för guds skull litet tid att komma igång!
Och det finns ingen anledning för kommuner som står utanför det kommunala samarbetet kring avfallshanteringen att slå sig för bröstet. De kommunerna sköter inte hanteringen vare sig billigare eller bättre, men istället för att ta ut kostnaderna av dem som producerar avfallet så tar man det över skattsedeln.
Matematiken är enkel. Den del av avfallshanteringen som Ålands problemavfall har haft hand om har kostat ungefär 110 euro per hushåll. Eftersom det finns också annat avfall att ta hand om så är kostnaden högre än så, man får antagligen lägga till 50 euro per år. Om kommunen dessutom anlitar något företag för transporterna så kostar det också.
I den mån kommunen tar ut mindre än det per hushåll och år så betalas resten så att säga solidariskt av skattebetalarna.
Från den populistiska lemlandsbänken i lagtinget kom också ett klokt förslag: De kommuner som är med i Mise och tar ut hela kostnaden av konsumenterna borde sänka skatten i motsvarande grad. De borde åtminstone tala om för invånarna hur mycket pengar det rör sig om, hur mycket som tidigare har betalats över skattsedeln. Förståelsen skulle garanterat öka, men man kanske inte vill hjälpa till med det? Bitvis får man intrycket att en del medvetet motarbetar kommunsamarbetet.
Vid behandlingen av tilläggsbudgeten i lagtinget berättade finansminister Lasse Wiklöf (s), också Mises styrelseordförande, att många kommuner tillåter företagare att utan kostnad använda återvinningsstationerna. De får också gratis lämna in farligt avfall. ”Det förvånar mig egentligen hur det har varit ställt ute i kommunerna; man blir lite rädd när man börjar titta på detaljerna”, sade Wiklöf.
Det är väl klart som korvspad att de som tidigare har fått sin avfallshantering betald av andra inte vill ha ett system där alla betalar för sig. Men är det dem man skall lyssna på?
Samma förekommer veterligen också i kommuner som inte tillåter det. Hur skall man veta om den skåpbil som lämpar avfall på en återvinningsstation kommer med grejer hemifrån eller från ett företag?
Vill vi att en del får gratis någonting som vi andra betalar rätt dyrt för. Dyrt enligt det gamla tänkandet att sopor inte är värda någonting. De som vill betala för andra brukar vara rätt få.
De som skäller på Mise vill av någon anledning ha kvar ett system där var och en kommun har sitt eget hemgjorda system, kanske för att man tror att det blir billigast så.
Men tänk tanken att alla kommuner ingår i samma system. Du betalar en avgift, samma oberoende av var du bor. Om du har sommarstuga så betalar du inte extra för det. Enkelt. Samma gäller redan nu för Mise-kommunerna. Om du bor i Mariehamn och har sommarstuga på Kökar så kostar inte det extra, men om stugan finns i Kumlinge så vill kommunen ha betalt.
Om kommunerna inte klarar av att samarbeta om detta så skulle det faktiskt vara bra om landskapet tog över så folk slapp krångla med olika system. Det kan inte ligga något egenvärde i att en kommun har egen avfallshantering. Å andra sidan kan man ställa frågan vad vi skall med kommuner till om allt skall skötas av någon annan.
