Dumt att glömma pandemins lärdomar
Pandemin är över men viruset är kvar. När vi nu är på väg in i högsäsong för virussjukdomar är det värt att minnas de vettiga lärdomarna från åren med coronan.
Det är 321 dagar sedan Ålands hälso- och sjukvård gick upp i beredskapsläge på grund av smittspridningen av covid-19. Mycket har hänt sedan dess, nya kriser har avlöst varandra och en sommar utan restriktioner gör att coronapandemin kanske känns mer avlägsen än den faktiskt är.
Många förutspådde att pandemin skulle lämna bestående spår i vår vardag. Det har den gjort, men kanske inte på de sätt som att människor först trodde. Vi slutade inte skaka hand och kontorsbyggnaderna gapar inte tomma för att distansarbetet tog över fullständigt. Till sådana delar tycks människans förmåga att glömma och återgå till normalläge vara svåröverträffad.
Konsekvenserna av pandemin blev istället mer allvarliga. THL publicerade en rapport förra veckan vars slutsatser är att särskilt ungdomar drabbades hårt av restriktionerna. Avsaknaden av fritidsaktiviteter och skolan var båda bidragande orsaker till att det psykiska välbefinnandet sjönk i just den åldersgruppen. Slutsatserna stämmer överens med hur man har beskrivit läget också på Åland.
Därför är det förstås oerhört skönt att barn och unga återigen får genomföra sin utbildning i rätt miljö, med bra pedagoger – men även att samhället i övrigt har kunnat återgå till vanliga öppettider, evenemang utan restriktioner och möjligheten att resa fritt.
Pandemin må vara över, men viruset finns kvar.
I gårdagens Nyan berättade Jun Nagamori, förvaltningsöverläkare vid ÅHS, att sjukhuset i november har vårdat fler patienter för covid-19 än någon gång tidigare under pandemin. Det handlar främst om äldre personer, och intensivvård har bara behövts i undantagsfall. Av allt att döma har vaccinet alltså gjort precis vad det är ämnat för: begränsat allvarlig sjukdom.
Men som lök på den förhatliga coronalaxen så är många ålänningar just nu drabbade av andra luftvägsinfektioner och säsongsinfluensan har gjort entré. Den sistnämnda tror ÅHS kan bli tuff i vinter.
Också i riket väntar man sig nu toppar. Bland annat på Dals, ett av Helsingfors större sjukhus, berättade biträdande överläkare Taina Hammarén för Svenska Yle att andelen äldre med covid-19 som behöver vård har ökat snabbt under hösten. Också i Östnyland ökar fallen. Jeff Westerlund som är biträdande överläkare i Borgå säger till Yle att om läget blir som ifjol är en kraftig ökning att vänta runt jul.
Hur stor spridning av covid-19 som finns i samhället är svårt att svara på eftersom tester inte görs på samma sätt som förr. Det finns heller ingen anledning att ändra på det. Men det är inte bara covid som spökar. Våra ”vanliga” smittor spreds inte heller på samma sätt under pandemin och immunförsvaret förlorade därmed värdefulla träningstimmar. Även säsongsinfluensan kan vara farlig för de mest sårbara, och ett stort gissel för resten.
Läget är såklart ett annat nu än för ett år sedan. Det handlar inte om akuta åtgärder för att bromsa dödliga följder av ett nytt världsomspännande virus. Men att försöka minska spridningen av olika typer av smittsamma virus måste ju vara en solklar vinst för alla.
Från olika instanser som jobbar med samhällets mest sårbara kommer rapporter om pressade verksamheter. Nya Ålands serie om läget inom äldrevården visar att behovet av personal och vikarier är stort. Och senast i veckan redogjorde Nyan för personalläget inom barndagvården i Jomala, där den nya barnomsorgslagen – som har lett till flera barn som går längre dagar – i kombination med fler sjukdagar sätter en ohemul press på de som ska ta hand om samhällets yngsta.
Det går att underlätta för vården och skola/dagis, för sig själv och för sina kollegor genom att inte glömma bort de grundläggande sakerna som pandemin präntade in i våra medvetanden: tvätta händerna, stanna hemma om du känner dig sjuk och minska kontakten med de som riskerar mest när de blir sjuka.
Nya restriktioner är inte troligt, det är på inget sätt heller önskvärt. Men det är dumt att kasta alla erfarenheter överbord. De enkla sakerna som alla själva kan göra, genom att agera med sunt förnuft utan att för den delen förändra hela livet, har en chans att minska spridningen av virus – oavsett vilken typ det handlar om.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
