Tidigare hörde artiklar med djur i huvudrollen sommaren till. Minns ni den Ålandsbosatta vita vallabyn Willy Wonka, som blev världskändis? Numera är blir det aldrig nyhetstorka, men samtidigt engagerar djuren året runt.
Den senaste i raden av djur som blivit världsnyhet är knölvalen Timmy. Valen fastnade på en sandbank den 23 mars nära staden Lübeck. Den lyckades frigöra sig själv men fastnade sedan flera gånger igen kunde man läsa i ett antal artiklar. Efterföljande räddningsförsök ledde till stort engagemang i Tyskland, med hätsk debatt ändå upp på högsta politiska nivå och ansvarig minister på plats invid valen, men även tät mediabevakning internationellt i över en månads tid.
När så en sista räddningsinsats, finansierad av två privatpersoner, genomfördes hade hundratals människor samlats på stranden och, enligt Yle, utbröt jubel när Timmy lyckades simmade in i den specialbyggda pråm som skulle föra valen ut i Nordsjön igen. I helgen kom dock de senaste uppdateringarna om att valen Timmy hittats död.
Men vad är det som gör att vi människor engagerar oss såhär i ett enskilt djurs öde?
Ingemar Lundmark, legitimerad psykolog vid Universitetssjukhuset i Lund, resonerade såhär i en intervju i Expressen för några år sedan:
”Ett fall med ett utsatt djur är begripligt och identifierbart och då är det helt enkelt enklare att engagera sig. I synnerhet om historien kan få ett positivt utfall. Vi kunde blunda för ett helt folkmord i Rwanda för att det är stort och obegripligt. Även om vi kan förstå det intellektuellt kan vi absolut inte förstå det känslomässigt. Det skapar vanmakt, och vanmakt är det värsta människan vet”, säger Lundmark.
Men vi människor är selektiva även då det gäller djuren. För att skapa ett starkt engagemang krävs det att vi kan identifiera oss med den som har det svårt. Därför är det just däggdjur som engagerar oss, en spindels öde skulle högst troligen inte slå an lika brett.
Även lokalt har vi ju haft våra mediala djurkändisar. Hösten 2019 fick vi lära oss att det bodde en vit vallaby, alltså en slags känguru, i landskapet. Det vita djuret vid namn Willy Wonka väckte minst sagt stor uppmärksamhet när han rymde och skuttade fram längst landsvägen bredvid storögda ålänningar som satt i sina bilar på väg till jobbet. Många frivilliga engagerade sig och vallabyn fångas in redan senare samma dag.
När Nya Åland summerade det årets mest lästa artiklar på hemsidan låg vallabyn i den absoluta toppen, överlägsen till exempel att USA:s tidigare president Bill Clinton varit på åländsk blixtvisit samma sommar.
Men Willy-nyheten spred sig såklart vida omkring även utanför Åland. ”Jonne gnuggade sina ögon på vägen till jobbet: vit känguru hoppade längs med vägen på Åland”, berättade MTV Uutiset. ”Vita vallabyn Willy Wonka på vift”, skrev Expressen.”En albino känguru hoppar runt Åland”, rapporterade Postimees i Estland. Och det var bara några exempel.
Enligt experterna handlar vårt stora intresse för djurnyheter helt om känslor. Berättelserna slår an något hos oss som berör och lägger annat på paus. Att djurnyheter numera får sådant genomslag utanför den klassiska ”sommartorka-säsongen” kan kanske kopplas till dagens världsläge generellt.
Valrossen Stena och hennes tragiska öde är ett annat exempel. Sommaren 2022 fylldes både traditionella och sociala medier av rapporter och reaktioner på den vilsna valrossen som dök upp först i Fredrikshamn och sedan i Kotka.
Tillsammans med Tiina Räisä, lektor och forskare vid Yrkeshögskolan Arcada, myntade Svenska Yle till och med ordet ”valrosseskapism”, då Räisä menade att det handlar om en viss typ av eskapism också i nyhetsrapporteringen.
”Det här blir en underbar undanflykt från sådant som kanske är komplicerat – politik, ekonomi, krig och allt det där. Man får vända ryggen åt det för ett litet tag och bara tänka på valrossen och hur söt, enorm och samtidigt skör den är, och alla känslor den väcker hos oss”, sade Räisä.
Det är tungt nu i världen på många plan, och alla människor behöver ibland en paus. Det är inget fel med det.
Det stora engagemanget för djurnyheter ska kanske tolkas just så, alltså inte som en flykt från verkligheten – utan som andningspaus.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
