SÖK
MENY
Ett nytt projekt inom ramen för landskapsregeringens digitaliseringssträvanden väcker vissa funderingar. Hur bra är det egentligen med ännu mera AI i skolan? Och varför isåfall göra det med amerikanska techjättar?
Piloter är viktiga.
De sitter i styrhytten eller cockpiten och ser till att vi tryggt kommer fram. Inte sällan är de uniformerade, så att vi vet att de verkligen går att lita på. I enstaka undantagsfall slår det visserligen slint för dem, men oftast är piloter själva sinnebilden för auktoritet och vederhäftighet.
Annat kan det vara med pilotprojekt.
I Nya Åland den 5 mars intervjuades digitaliseringsminister Ingrid Zetterman (Lib) om ett åländskt sådant, i samarbete med självaste Microsoft. Projektet är tänkt att ”stärka både lärarnas och elevernas förmåga att använda AI på ett bra och klokt sätt”, vilket minister Zetterman ser som behjärtansvärt, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv.
”Vi vet att de barn som har tillgång till AI idag kommer från familjer med stark socioekonomisk bakgrund”, förklarade hon.
Det KAN vara så, även om man undrar lite över faktaunderlaget till detta påstående. Men än mer frågande ställer man sig till vad i all världen elever och lärare ska med inställsamma, lögnaktiga pladdermaskiner till i skolan över huvud taget? Zettermans förklaring inger inte helt och hållet förtroende:
”Man kan använda dem till att lära sig mera. Alltså att man ber en AI utmana en, testa om det finns grundläggande fakta man har missat, eller man kan låta AI:n göra en podd som man lyssnar på när man är ute och springer.”
Tänk, och vi som trodde att sådant var lärarnas jobb?
Zetterman har visserligen helt rätt i att introduktionen av AI av många bedöms bli ”den fjärde industriella revolutionen som kommer att påverka allt i samhället”, men denna observation kunde lika gärna ligga till grund för ett alldeles motsatt pilotprojekt i de åländska skolorna: att så långt som möjligt klara sig utan AI i undervisningen. Lär gärna (hemskt gärna, tycker vi journalister) eleverna hur man upptäcker deep fakes och AI-genererade texter och problematisera för all del användandet av tekniken inom kultursektorer som musik och konst, men borde man inte lägga mer krut på att hålla de amerikanska techjättarna och deras själlösa skapelser borta från de åländska klassrummen än på att bjuda in dem?
På tal om. Om dessa pilotprojekt över huvudtaget ska göras, varför göra det med Microsoft bakom spakarna? Det verkar märkligt, och ogenomtänkt, att vända sig mot just de giganter som resten av Europa nu försöker avvänja sig från.
”Varför skulle vi inte stödja vår egen teknikindustri som betalar skatt och anställer folk i Europa? Nu med Trump inser många att de stora amerikanska teknik-bolagen inte bryr sig om demokrati”, säger Pernille Tranberger, dataetisk rådgivare, till Svenska Yle som förtjänstfullt listar flera av de europeiska alternativ som finns idag.
Inte stämmer det heller vad Zetterman säger om att ”hela Europa är till hundra procent beroende av Microsoft som leverantör till offentlig sektor”. Visst har Microsoft en stor dominans, speciellt i Finland, men det finns alternativ och en stark vilja att gå nya vägar. Bland annat Danmark har gjort upp en plan för att minska sitt beroende av just Microsoft. I Tyskland har delstater gått in för Linux, även Belgien jobbar sig bort från det amerikanska tech-beroendet.
Problemet är ofta att alternativen inte erbjuder lika enkla (och billiga) paket-lösningar, men här kan ju en agil och egensinnig aktör som Åland, med egen lagstiftning på området, lätt kunna sy ihop egna system som inte hotar att urholka vår demokratiska grund och läcka personlig data. Det känns som något värt att betala för.
AI:s snabba utveckling innebär betydande utmaningar och problem för våra samhällen: en europeisk undersökning från i höstas visade att AI-drivna faktasökningar gav svar med ”betydande fel” i 45 procent av fallen. Kanske är det just därför AI behöver finnas med i utbildningen, så att eleverna lär sig förstå de avgrundsdjupa problemen som uppstår när man använder teknologin på fel sätt? Men samtidigt ska vi inte glömma bort att teknologi också är en del av det internationella maktspelet – om vi inte råder över vår egen digitala infrastruktur så kommer vi i fram-tiden ha större problem än dåliga faktakollar.
Zettermans pilotprojekt vill väl, men det hela känns förhastat och naivt. Den kvardröjande förhoppningen blir att landskaps-regeringen inte låter sig förföras av Microsofts ouvertyrer och istället låter utbildningsdigitaliseringen bli ett genom-tänkt komplement till den lärarledda pedagogiken, med europeer bakom spakarna.
Annars kan hennes pilot-projekt lätt krascha.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
Mer läsning
