Det våras för journalistiken i EU
”Våra domstolar får inte bli lekplatser för de rika och mäktiga”.
Så sa Tiemo Wölken, tysk EU-parlamentariker, efter att parlamentet i tisdags röstade ja till ett direktiv som ska skydda journalister och aktivister från att bli stämda på fantasisummor av företag, politiker och personer som vill slippa granskning.
Det handlar om så kallade munkavlestämningar, som syftar till att få journalister, oppositionella och aktivister att avstå från att granska de rika och mäktiga, av rädsla för ekonomisk ruin. På engelska kallas stämningarna för ”strategic lawsuits against public participation” (SLAPP). ”Strategiska” eftersom de är ett medel, alltså att stoppa granskningar, snarare än ett mål, alltså att få rätt i sak. ”Public participation” handlar om allmänhetens rätt att få veta om dominerande partier, personer och företag bryter mot lagar och regler.
Direktivet som klubbades i tisdags ska alltså skydda individer och organisationer som arbetar för grundläggande rättigheter och demokrati och som bekämpar korruption och desinformation från att dras in i ogrundade rättsprocesser. Det ska vara upp till den kärande att bevisa att stämningen är befogad, annars ska domstolen kunna avvisa ärendet som ogrundat i ett tidigt skede och dessutom döma den kärande till skadestånd.
Nya Åland skrev för två år sedan på ledarplats om ett ärende där en svensk företagare stämde chefredaktören och två reportrar på den svenska nätbaserade finanstidningen Realtid för förtal i en brittisk domstol. Företagaren krävde reportrarna på motsvarande 14 miljoner euro – rätt mycket pengar för en tidningsreporter. Ärendet är ett exempel på ”forumshopping”, där kärande vänder sig till den domstol där de tror sig ha störst chans att vinna, även om den är i utlandet. Den nya lagen sätter stopp för forumshopping på det sättet att EU inte längre erkänner domar som avkunnats i ogrundade rättsprocesser utanför EU mot enskilda eller institutioner inom EU.
För det tredje ska varje EU-land se till att de som riskerar att råka ut för munkavlestämningar ska kunna få information, rättshjälp och psykologiskt stöd på en enda plats.
”Journalister och aktivister är en hörnsten i våra demokratier och de måste kunna arbeta utan att bli hotade. Med detta direktiv vill vi se till att de skyddas i hela EU, att offren får ekonomiskt och psykologiskt stöd och att det finns en bredare definition av gränsöverskridande fall”, säger Tiemi Wölken.
Direktivet röstades igenom i EU-parlamentet med stor majoritet: 546 röster för, 47 emot och 31 nedlagda. De flesta nejrösterna kom från gruppen Identitet och demokrati, som domineras av högerextrema partier som Alternativ för Tyskland, franska Nationell Samling och italienska Lega Nord.
För reportrarna på svenska Realtid kom beslutet dock för sent. Tidningen Journalisten berättade i fjol att stämningen slutade i förlikning, enligt vilken företagaren betalade delar av Realtids advokatkostnader medan Realtid publicerade en ursäkt till honom i anslutning till tre av artiklarna. Uppgörelsen fick kritik från bland andra svenska Reportrar utan gränser:
”I stället för att ta strid för tidningens publiceringar, journalistiska granskningar, sina frilansreportrar och publicistiska beslut fattade av ansvarig utgivare väljer man att lägga sig platt för den företagare man granskat,” sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige till Journalisten.
Förhoppningsvis ska det nya direktivet hindra att medieföretag som bara gjort sitt jobb tvingas gå med på sådana förödmjukelser. Och även hindra juridiken från att fungera som en förlängd arm för alla med ett fett bankkonto.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
