DELA
Foto: Malin Henriksson

Det våras för gasbilen

Landskaps- och riksregeringen har som målsättning att halvera utsläppen från vägtrafiken till år 2030.Då behövs flera alternativ än elbilen.

I mitten av januari kom riksregeringen med ett nytt förslag för att minska utsläppen från vägtrafik. Även om man är på god väg jämfört med 2005 års nivåer (riktmärket) så är det mycket som återstår. 2005 var utsläppens omfattning 12,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De har minskat med 1,3 miljoner ton och genom redan implementerade åtgärder förväntas utsläppen nationellt minska med ytterligare 3,1 miljoner ton. Då återstår 1,65 miljoner ton som ska bort.

Åland har i sin energi- och klimatstrategi förbundit sig att göra samma sak. Vi har en hel del tung trafik, men person- och paketbilar utgör en betydande del av utsläppen på Åland. Enligt statistik från Åsub finns strax över 30 000 fordon som inte är avställda. Ser man till personbilarna så går det 620 bilar per 1 000 invånare, vilket överstiger motsvarande siffror för Sverige och Finland rejält (500 i Finland och 480 i Sverige). Ungefär en procent av den åländska bilparken är eldriven.

Det finns förstås många parametrar när man ska räkna på minskade utsläpp. Nyare bilar släpper ut mindre, vilket om man inte tar klimatpåverkan av produktionen i beaktande förstås bidrar till att nå utsläppsmålen. Men bara en fjärdedel av de åländska bilarna är producerade efter 2010.

I riksregeringens förslag omfattas även konverteringsstöd för gasbilar. Det är alltså möjligt att göra om befintliga bensindrivna fordon till gasdrivna. Lagtingsledamot Stephan Toivonen (ÅLD) har länge propagerat för gasbilar, nu ser det ut som att han får lite mera gehör.

I remissvaret som landskapsregeringen har gett på rikets föreslagna strategi lyfts också gasbilar som en väg framåt.

– I Norden, där fordonsgas främst består av biogas, kunde gasdrivna bilar betecknas som nollutsläpps- eller lågutsläppsbilar /…/ Speciellt konverteringsstödet ses som positivt då befintliga bilar relativt billigt kan bli utsläppssnålare utan att nya fordon behöver produceras och en större del av befolkningen kan delta i omställningen, skriver landskapsregeringen i sitt utlåtande.

Den tidigare och den nuvarande landskapsregeringen har haft ett pågående projekt med stöd för elbilsladdare. Det är förstås bra, och projektet tycks av allt att döma ha varit populärt då många har ansökt. Men fortfarande utgör elbilarna en procent. I det biltokiga USA uppskattar det internationella rådet för internationella transporter ICCT att låginkomsttagare kommer att ha råd med elbilar först 2029. Det finns få anledningar att tro att vi skulle vara föregångare på den punkten varför risken är uppenbar att vi riskerar att missa det ambitiösa utsläppsmålet. Det ska också tilläggas att det finns en hel del etiska frågetecken kring produktionen av batterierna som ingår i elbilar.

Därför finns det anledning att nu bredda perspektivet och även utreda om en utbyggnad av infrastruktur för gasdrift är möjlig. Det kommer säkerligen att kosta en hel del pengar. Det måste finnas tillgång till både bränsle och stationer att tanka i, samt ekonomiska incitament att konvertera sin bil till gasdrift. En utmaning med gasdriften är också att få människor vill begränsa sin trafik till Åland, och även om gasnätet enligt den svenska branschorganisationen Energigas i dag innehåller drygt 200 stationer för personbilar i Sverige så är systemet inte alls lika utbyggt som fossilstationer eller för den delen eldrift där det går att ”tanka” överallt.

Tidigare har intrycket från våra beslutsfattare varit att man inte ska satsa på flera olika parallella system, men det är nog den vägen vi behöver välja.

I biogasproduktionen går det att använda restprodukter som bränsle. Restprodukten av själva produktionen å sin sida kan sedan återanvändas som gödsel vilket skulle skapa ett kretsloppstänk.

Men den absolut största vinsten är att merparten av den åländska bilparken inte behöver bytas ut, och det är nog där skon klämmer just på Åland.

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp