DELA
Foto: Unsplash/ Tim Marshall

Det sociala kapitalet är en guldgruva

Det åländska sociala kapitalet gör att speciellt våldsbrott är relativt sällsynta. Det visar ny forskning.
Vi behöver identifiera, stärka och hylla de sociala funktioner som gör att Åland håller sig i underkant i brottsstatistiken.

På den nordiska kartan över kriminalitetsforskning är Åland något av en svart fläck. Det konstaterar en forskargrupp som studerat likheter och skillnader i kriminalitet i Norden.

De höjer ett varningens vetenskapsfinger för att Åland tillsammans med Färöarna är dåligt kartlagt, men belyser samtidigt att Åland är ett område med relativt få våldsbrott.

Åland, Färöarna och Island hör alla till områden i Norden som har ett jämförelsevis lågt antal fängslade per capita. Per 100 000 invånare ligger Åland på drygt 30 personer i fängelse, Island på 38 och Färöarna på 12. I den andra ändan ligger Grönland med 226 fängslade per 100 000 invånare.

Alla dessa ö-grupper med varierande grad av självstyrelse har varit fokus för en forskningsstudie som påbörjades 2014 och som utmynnade i en rapport nu i höst. I den sticker Grönland ut med flest fängslade personer per capita i hela Västeruropa, medan Åland uppfattas som relativt tryggt.

De flesta ålänningar skulle hålla med om att det är en trygg plats vi bor på. Det är vad barnfamiljer listar som orsak till att flytta hit och det är en uppfattning som sträcker sig långt utanför vårt ösamhälles gränser. De till synes harmlösa och charmiga polisnotiser som kablas ut blir inte sällan föremål för både rubriker och skämt, där bland annat Hbl förra året tillägnade en hel artikel till det brottsfattiga landskapet under rubriken ”Händer det ingenting på Åland?”.

Men man ska inte invaggas i att det är en säkerhet som uppstår i ett vakuum. Det är också inget man bör ta för givet.

”Även fast den offentliga bilden är att ”här sker inga brott”, så kan den bilden vara åtminstone delvis felaktig. Jag tror säkert att Åland är en trygg plats men man måste ändå arbeta för att hindra brott.” Det säger den isländska forskaren Helgi Gunnlaugsson.

Det som utmärker Åland, och små samhällen överlag, är att den informella sociala kontrollen bidrar till mindre kriminalitet. Men samma sociala kontroll kan också leda till en rädsla för att anmäla brott. Antalet rapporterade brott på Åland sedan 2009 ligger på drygt 3 000 varje år. Men forskning visar att invånare i just ö-samhällen har en tendens att reda upp brott och konflikter själva istället för att anmäla.

Åland sticker speciellt ut med en stark entreprenörsanda och en hög anställningsnivå, både bland infödda ålännningar och inflyttade.

Grönland, som har en mörkare brottsstatistik lider av en stor polarisering, där det finns stora skillnader mellan fattiga och rika. Åland, å andra sidan, karaktäriseras av social välfärd och ett starkt socialt kapital. Just högt socialt kapital i ett samhälle korrelerar med lägre nivåer av mord och dråp.

”Starkt social kapital på Åland kan vara en förklarande orsak till att våldsamma brott endast är den tredje största brottskategorin på ön”, står det i rapporten.

Socialt kapital definieras enligt författaren Robert Putnam som ”sociala nätverk och de normer för ömsesidighet och pålitlighet som uppstår ur dem”. Det har både en individuell och kollektiv aspekt, i att det gynnar både individen och samhället.

Socialt kapital skapas och främjas genom att folk ingår i nätverk, genom att delta i bland annat förenings- och organisationsverksamhet. Förutom att främja rättslydighet anses socialt kapital också utgöra grunden för en fungerande och välmående demokrati.

Det finns skäl att oroa sig för det sociala kapitalet på Åland i och med att frivilligverksamhet avtar och föreningsliv sinar. Här utgör Paf-medlen till den tredje sektorn inte bara ett bidrag till föreningslivet, utan också ett bidrag till minskad brottslighet.

Forskarna poängterar att även om rättsföljder för kriminalitet är viktiga så kommer de inte åt kärnan i problematiken, nämligen just de förebyggande åtgärderna. Här ger forskningen en stark fingervisning om vad ett samhälle bör investera i för att hålla nere brottsligheten.

För Ålands del gäller det att inte ta det sociala kapitalet för givet. Nätverk och umgänge mellan människor bör främjas till varje pris, både för det individuella och kollektiva välmåendet. Och för att sänka brottsstatistiken ytterligare.