Det går att undvika polarisering
De senaste veckorna har politiker och debattörer ifrågasatt parlamentarismen. Men det är inte systemet det är fel på, lösningen är mycket tråkigare än så. Dialog och en ansträngning att hålla god ton kan stoppa krig, nog måste det väl räcka också för den åländska politiken?
Uppdelningen mellan regering och parlament är trots allt ett ganska effektivt sätt att driva samhället framåt. Visst är det ett problem med ett surnande debattklimat och svårigheter att skapa långsiktiga politiska övernskommelser, men att dumpa parlamentarismen skulle knappast utveckla Åland i en snabbare takt.
Politik ska i viss mån vara konflikt. Det handlar om att de satsningar som görs måste klara granskning för att bli så bra som möjligt. Då måste någon kunna ifrågasätta dem. Utan en tydlig opposition blir den granskande funktionen svagare och mer svårdefinierad.
Med det sagt bör politik inte bara vara konflikt, speciellt inte om resultatet blir fastlåsta positioner.
Den som lyssnade på årets Kasteholmssamtal fick en liten masterclass i diplomati. FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson talade tillsammans med teologiprofessor Björn Vikström och president Tarja Halonen om ordets makt. De slog fast att dialogen måste värnas.
– Det finns alldeles för många tendenser till konflikt och polarisering, som försvårar dialogen, sade Eliasson.
Han fortsatte sitt resonemang med att han upplever att det är svårare att hitta diplomatiska lösningar på internationell nivå i dag än tidigare. Det finns en stark misstro mellan länder, men också inom länder. En orsak är att emotionella faktorer på ett tydligare sätt kommer in i konflikter. Det skapar en mer laddad situation när många ledare utnyttjar sådant som etnisk eller religiös tillhörighet för att polarisera.
Resonemanget har även bärkraft på lokal nivå. De åländska gränsdragningarna görs inte vid religiös eller etnisk tillhörighet – däremot vid sakfrågor, partier, till och med personer. Många politiker och debattörer är, också här, känslomässigt kopplade till de politiska frågorna och får därmed också svårare att ompröva sina åsikter. Det blir en del av ens väsen som ifrågasätts och offras i de politiska debatterna – inte bara frågor om besökscenter och tunnlar.
Det går att hitta lokala exempel från kommunal nivå till relationerna mellan Åland och riket.
För några veckor sedan berättade Nya Åland att en person ombads lämna ett kommunalt möte eftersom stämningen blev för hetsig. De senaste dagarna har en företrädare för landskapsregeringen på sina sociala medier meddelat att oppositionen minsann ska få stå till svars för det kommande spörsmålet i lagtinget. Samtidigt har en oppositionspolitiker har försökt inleda en diskussion om den åländska ekonomiska utvecklingen genom att hänvisa till kommunpampar och högerspöken. Och så har vi förstås den upphaussade konflikten mellan Åland och riket som får ett nytt kapitel lite nu som då, där lite mer dialog knappast hade skadat.
Politik måste få vara passion, att brinna för sina hjärtefrågor. Politik måste också i viss mån vara konflikt, att säga ifrån när det krävs. Men politik måste innehålla en grundläggande respekt för de gemensamma spelreglerna och en ödmjukhet för att man faktiskt inte alltid kan dra det längsta strået. Då går det också att stå upp för långsiktiga samhällssatsningar, då går det också att lyssna på idéer som kommer utanför den egna fåran.
Att ifrågasätta parlamentarismen är att missa poängen. Problemet är att många automatiskt går på anfall istället för att retirera och reflektera – en stund i alla fall.
Men varje dag kommer en ny chans, för varken avsaknad av tillit eller ett surt debattklimat är inte någonting statiskt, det är sådant som omprövas varje dag. Om det så är i lagtinget, runt fikabordet, på insändarsidorna eller i sociala medier.
Om tillräckligt många vill hitta gemensamma nämnare istället för olikheter så når vi fram snabbare. Det är så man med diplomatins kraft stoppar riktiga krig, varför skulle det inte fungera i åländsk politik?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
