Det finns plats för tv på fler än ett sätt
Just nu vore det en billig poäng att plocka att säga att Ålands radio och tv inte borde beviljas de medel man ansökt för att producera en tv-sänd valdebatt och en direktsänd valvaka. Tyvärr är helhetsbilden mer komplicerad än så.
Åland 24, som ägs till hälften av Nya Åland står i startgroparna för att producera tv-nyheter. Tidningen Åland ska göra webb-tv, TV Åland vill sända mer. Det rör kort sagt på sig på lokal-tv-marknaden efter några år av stiltje.
Det har från många håll, både från politiker och allmänhet under flera år framförts klagomål på att public service-bolaget inte förmått producera den tv de skyltar med i namnet, trots att licensmedlen uppburits också med den motiveringen.
Då glömmer man naturligtvis att den beställningen, liksom också pengarna för att förverkliga den, ligger helt och hållet i politikernas händer.
Ålands radio och tv bär arvet efter statsägda och licensfinansierade Rundradion, en produktionsapparat som är rätt tungrodd och en lönebild som bygger på en annan arbetsmarknad än den lokala.
Man sitter också fast i kvalitetskraven för den typ av tv som vi är vana med, personal- och teknikkrävande, med en tung infrastruktur. Ingen åländsk politiker har sagt till ledningen för Ålands radio och tv att man nu ska göra billigare producerad, enkel och snabb tv. Man har önskat, med husbondens röst, en valbevakning i rörliga bilder som bygger på det som vi varit vana med från Finland och Sverige. Inte heller har medel beviljats i någon budget för att utveckla en åländsk public service-baserad tv-satsning. Tvärtom blev det för år 2007 mindre licensmedel än tidigare, trots valåret och önskemålen om valbevakning.
Som man ropar får man svar.
Den kommersiella tv-satsningen på Åland 24 är något helt annat. Den ska göras billigt och enkelt, med den nyaste tekniken (som är en förutsättning för att göra tv på ett nytt sätt) och den ska vara reklamfinansierad.
Målet är att det ska bli bra och intressant, men uppdraget är inte detsamma som i ett public service-bolag. Om man uttrycker det riktigt krasst så ligger det inte mycket reklampengar i en traditionell valdebatt. Vill man ha en sådan på Åland så är det ett public service-bolag som måste sköta det.
Kan det inte göras billigare än de 47.650 som nu nämnts? Säkert, men kanske inte så mycket billigare som de som gapar högst tror. Dessutom är det en på alla sätt klok strategi att samtidigt utbilda personal på Åland för att kunna fortsätta med tv utan att varje gång hyra in ett externt produktionsbolag.
Utmaningen för redaktionen och ledningen på Ålands radio och tv är inte att tävla med kommersiell tv om att vara billigast, utan att berätta vad public service-bolaget ska göra bra som ingen annan gör, varför det är viktigt för samhället att det görs, och samtidigt motivera de kostnader som uppstår.
Om våra politiker efter valet inte tycker att motiveringarna är goda nog, eller om de är tillfreds med den tv-bevakning som kommersiella aktörer ger och väljer att inte satsa på licensfinansierad tv, eller om det är något annat de vill ha så är det bara att bestämma.
Förvisso åligger det Ålands radio och tv att göra sitt bästa, till och med att driva utvecklingen hårdare än man hittills gjort, men både ramarna och ansvaret för det hör hemma hos politikerna, ingen annan. Med tydliga och realistiska krav kanske det faktiskt går att komma längre än att leta syndabockar för höga räkningar.
