Det finns anledning att fira
Åland får kanske ett mer flexibelt ekonomiskt system som dessutom ger tio miljoner mer i landskapskassan.
Men gårdagens stora glädjeämne är att den finska rättsstaten inte tillät regeringen Sipilä att köra över Åland i ett sista desperat försök att få igenom landskaps- och vårdreformen.
Vi ska inte ropa hej innan vi är över den berömda bäcken. Regeringen Sipilä har visserligen godkänt ett förslag till ändring i självstyrelselagen som innebär ett nytt ekonomiskt system för Åland. Bland annat innebär det cirka tio miljoner extra i landskapskassan men framför allt blir det en bättre reflektion av hur Åland klarar av att generera egna intäkter.
Men i propositionen från riksregeringen finns en brasklapp. Det nya ekonomiska systemet för Åland är i princip villkorat mot att landskaps- och vårdreformen blir verklighet. Det är fortfarande långt ifrån självklart.
En ny lösning för avräkningsgrund och skattegottgörelse har visat sig vara en förutsättning för att regeringen Sipilä ska kunna genomföra sitt prestigeprojekt. Därför har frågan om Ålands ekonomi inte lagts på is med resten av den självstyrelselagsrevision som inte blev något av den här mandatperioden.
För att det nya ekonomiska systemet ska kunna tas i bruk år 2021 måste en ändring i självstyrelselagen gå igenom riksdagen. Då måste den ha stöd av två tredjedelars majoritet. Om landskaps- och vårdreformen faller kommer troligtvis Samlingspartiet och de Blå återigen att motsätta sig ändringen i självstyrelselagen vilket gör att stödet saknas.
Riksreformen hänger fortsättningsvis i en väldigt skör tråd. Lagpaketet ska behandlas färdigt och nå riksdagen innan mandatperioden är slut, lyckas man med det ska reformen också överleva en omröstning där stödet nu är väldigt bräckligt.
Trots att revideringen av Ålands ekonomiska system har varit avgörande för vård- och landskapsreformen, vilket har varit känt sedan länge, tycks regeringspartierna inte uppfattat situationen som akut förrän nu. Redan i höstas lades en politisk överenskommelse fram som båda regeringar stod bakom. Men efter att Finansministeriets tjänstemän uttryckte sitt missnöje backade Samlingspartiet och de Blå, två av tre regeringspartier, från överenskommelsen..
En orsak som då angavs är att Finansministeriets synpunkter väger tungt. Det är inte bara att gå emot dem hur som helst. Men när sandkornen i timglaset nu snart är slut verkar den politiska viljan att köra över de tjänstemän som motsätter sig ha blivit allt starkare.
Det är möjligt att gå emot Finansministeriet om den politiska viljan finns. Det får gärna bli en erfarenhet som stannar i minnet hos kommande riksregeringar och landskapsregeringar.
Nu är alltså samma förslag som man kom överens om i höstas tillbaka på bordet, men med en bättre riksförankring.
Orsaken till varför Samlingspartiet och de Blå nu accepterar förslaget trots att innehållet är det samma är troligtvis så enkel som den verkar. Risken finns att grundlagsutskottet skulle ha haft synpunkter på landskaps- och vårdreformen ifall den inskränker den åländska självstyrelsen. Då fanns till sist inga andra utvägar att rädda prestigeprojektet med den tidsram som återstår.
I ett sista försök att faktiskt få igenom reformen var Ålandsfrågan ett hinder som måste ur vägen. Lättast var att minimera motståndet från grundlagsutskottet och Åland.
Den politiska överenskommelsen från i höstas har alltså inte hedrats av altruistiska skäl. Trots vissa politiska viljor som säkert gärna hade struntat i Ålands särställning så var det helt enkelt inte möjligt. Det är dagens bästa nyhet.
Från åländskt håll har man under processens gång varit tydlig och ändå tillmötesgående utan att man har lagt sig platt för riksregeringen. Och rättsstaten har genom grundlag och självstyrelselag skyddat ålänningarnas särställning, precis som den är ämnad att göra.
Det är för tidigt att fira det nya ekonomiska system. Men vi kan redan nu fira att självstyrelsen och dess väktare har stått upp för systemet trots att trycket har varit stort.
