DELA

Det dolda handikappets dag

Att kunna läsa och skriva så gott som felfritt är viktigt i en modern värld. Men stigmat kring dyslexi har som tur minskat i takt med att kunskapen har ökat och hjälpmedlen blivit bättre.

Kronprinsessan Victoria, filmregissören Steven Spielberg, Norges statsminister Erna Solberg, skådespelaren Keira Knightley och Ikeagrundaren Ingvar Kamprad. Alla har en sak gemensamt: dyslexi.

I dag firas den internationella dyslexidagen. Förmodligen är det betydligt fler kändisar som har det dolda språkhandikappet. Den senaste forskningen tyder på mellan fem och åtta procent har dyslexi. Alltså en eller några elever i en klass på 20 elever.

Exakt vad som ligger bakom vet forskarna fortfarande inte. Det enda de kan säga med säkerhet är att det finns en stark ärftlig komponent, mellan 60 och 80 procent av fallen verkar bero på gener.

En obildad, lat slarver. Förr kunde elever med dyslexi straffas med en örfil när de inte klarade av högläsningläxan. För 30 år sedan var det väldigt få som diagnostiserades med dyslexi.

På 1980- och 1990-talet började kunskapen om det dolda handikappet sprida sig. I dag får fortfarande inte alla dyslektiker en diagnos. Man har blivit otroligt mycket bättre under de senaste decennierna. Nu ska det inte finnas någon lärare på något stadium som inte är medveten om att det existerar. Alla lärare och föräldrar ska också veta vad de ska göra om de tror att en elev borde testas.

Att kunna skriva och läsa är fortfarande avgörande i en modern värld. För om du inte blir en Zlatan eller en Picasso är bokstäverna i stor utsträckning förutsättningen för ditt fortsatta liv. Hur duktigt du är på att få ihop dem spelar en avgörande roll för både utbildning, yrkesval och även det sociala.

Att ha dyslexi kan tära rejält på självkänslan. En av dem som satt fingret på känslan är Norges statsminister Erna Solberg. När hon gästade talkshowen Skavlan berättade hon om en känsla som många dyslektiker bär med sig: hur mycket hon än övar är hon inte lika snabbt som alla andra.

Får man inte in läsvanan stängs många dörrar. Eftersom läs- och skrivkunskaperna är så centrala är det av största vikt att de med dyslexi får hjälp. Diagnosen ska inte vara en stämpel utan en möjlighet till hjälp. För hjälp finns: spel, ljudböcker, lästeknik, rättstavningsprogram, tester med mera. Och ju tidigare man kan sätta in stödinsatser, desto bättre.

Det kan också ge en förklaring till varför man själv måste läsa en text tio gånger, medan kompisarna bara behöver läsa den två gånger och slutresultatet ändå är att kompisen får samma, eller till och med ett bättre vitsord.

Lyhörda lärare och stöttande vuxna är ofta helt avgörande. Till skillnad från flera andra handikapp går det faktiskt att bli betydligt bättre. Det kräver mycket arbete av både dyslektikern och omgivningen.

De elever med grava svårigheter upptäcks ofta. En större utmaning är därför att hjälpa de elever som tränar så pass mycket att det inte syns. Fortfarande finns det elever, också på Åland, som får sin diagnos först i gymnasiet.

Det har rått en uppfattning om att dyslexi är vanligare hos pojkar än hos flickor. Men enligt de senaste forskningsrönen verkar det här inte stämma. Det säger psykologiprofessor Matti Laine vid Åbo Akademi.

En av anledningarna till att flickors dyslexi inte tidigare upptäckts i lika stor utsträckning kan bero på de rådande könsrollerna. Det är mer acceptabelt att pojkar inte intresserar sig för skolan, medan flickor förväntas ha goda vitsord. Det leder till att flickor tränar mera och problemen blir lindrigare. Här kan den duktiga flickan vara en förebild.

Tyvärr underlättar inte den allt mer globaliserade världen dyslektikernas situation. Att lära sig ett språk kan vara nog så svårt, men att bemästra ett nya språk kräver lika mycket arbete. En av de aktuella frågorna i dagsläget är därför hur man ska kunna hjälpa dyslektiker att lära sig flera språk.

Det viktigaste budskapet är ändå: i dag finns fantastiska hjälpmedel som ger dyslektiker hjälp på traven. Det stigma som dyslexi omgetts av minskar i takt med att kunskapen ökar.

Allt fler dyslektiker kan i dag övervinna sina språkproblem och uppfylla sina drömmar. Också ledarskribenter.