DELA
Foto: Unsplash/ rod long
Studier visar att barn i dag bara har en fem procents chans att ha någon som är över 65 boendes i samma område, detta jämfört med 90-talet då chansen var 15 procent. Klyftan mellan ung och gammal blir större och kan ha stora konsekvenser.

Det behövs samvaro över generationsgränserna

Samboende över generationsklyftorna bidrar inte bara till ökad ekonomisk frihet, utan också till minskad ensamhet och känsla av samhörighet.
Även ökad samvaro i form av gemensamma aktiviteter för äldre och unga är ett framgångsrecept som Åland kunde vidareutveckla.

Våra äldre lider i allt större utsträckning av ensamhet, småbarnsföräldrar har svårt att få livspusslet att gå ihop och den demografiska utvecklingen hotar vår välfärd. Tänk om det finns sätt att leva, bo och umgås som skulle kunna lindra dessa samhällskval samtidigt som man bidrar till ökat individuellt välmående och minskad stress?

Jamen, det finns det ju.

”Alla kan vinna på samboende generationer”. Det konstaterar Sparbanken Finland, vars pressmeddelande osökt hittat till Nyans redaktionsinkorg. De konstaterar att man allt oftare de senaste åren har hanterat tomtaffärer över generationsgränserna.

”Genom en gemensam affär kan olika generationer i samma familj uppfylla sina bostadsdrömmar.” Det säger vd för Sb-Hem, Jukka Rantanen.

Det minimerar inte bara den ekonomiska bördan, utan också vardagspusslet. På så vis kan mor- eller farföräldrarna hjälpa till med barnskötsel samtidigt som den yngre generationen kan finna ro i att man har uppsikt över åldrande släktingar som kan behöva praktisk hjälp i vardagen. För att inte tala om gemenskapen och tilliten som kommer av att ha nära kontakter.

Den multigenerationella boendeformen är på uppsving. I Storbritannien har antalet hushåll med tre generationer boende tillsammans ökat och i USA lever omkring 20 procent av befolkningen med antingen en yngre eller äldre släkting.

Och det behöver inte bara vara släktingar. Många äldre inhyser studerande i lediga rum och i flera länder planeras och byggs så kallade ”intergenerationella” boenden som ska göra det bekvämt och enkelt för flera åldrar, oberoende av släktskap, att sambo.

Även inom vård och barnverksamhet har man på flera ställen börjat tänka om, både med tanke på effektivitet och kvalitet. Ett exempel är lågstadieskolan Jenks i Oklahoma som ligger mitt i ett vårdboende. De har bland annat ett program kallat ”bok-kompisar”, där de äldre och de yngre läser tillsammans. På andra ställen har man integrererat dagisar och äldreboenden för att man insett hur viktigt och meningsfullt utbytet är.

Sanningen är att vi är i allt större behov av utrymmen där folk kan umgås över åldersgränserna. Studier visar att barn idag bara har en fem procents chans att ha någon som är över 65 boendes i samma område, detta jämfört med 90-talet då chansen var 15 procent. Klyftan mellan ung och gammal blir större och kan ha stora konsekvenser.

Ålderssegregationen bidrar till minskad tillit och ökat missförstånd mellan åldersgupper och gör det svårare att tackla viktiga sociala och ekonomiska utmaningar i samhället. En minskad nivå av tillit korrelerar också generellt med sämre välmående, medan starka sociala band bidrar till förbättrad psykisk hälsa och har konstaterats minska depression, speciellt bland yngre. Ett mer varierat nätverk kan också leda till hälsovinster för de äldre, som framför allt lider av den ökande isoleringen och utbredda ensamheten.

Problemet med åldersklyftorna, och dess lösningar, har blivit alltmer uppmärksammat och i en färsk brittisk rapport argumenteras det för att man i Storbritannien ska bygga 500 generationsöverskridande bostadsområden före 2022. I de nordiska länderna är kollektiven på uppsving och tydligen, om man får tro Sparbanksstiftelsen, börjar alltså släkt och familjer i Finland se nyttan i att investera i fastigheter tillsammans. Frågan är hur Åland ska uppmuntra till mer intergenerationell samvaro?