Den tryckta boken: en katt med många liv

DELA

    Det skrivna ordet har räknats ut många gånger om, men reser sig alltid på tio. Också 2025 anstränger sig auktoritära regimer för att hindra människor från att läsa böcker. Farliga saker.

    Går du och oroar dig för att det tryckta ordets tid är förbi? Du kan hitta en bakvänd tröst i att en rad republikandominerade delstater i USA alltjämt ångar på med att förbjuda vissa böcker i skolorna. Något som de knappast skulle besvära sig med om de inte var rädda för att fysiska böcker – med sina analoga bokstäver och bilder – skulle fylla unga hjärnor med idéer som strider mot kristen nationalism och vit överhöghet. Florida, Texas och Tennessee är de allra mest nojiga.

    Det är listornas tid på året just nu, och den amerikanska grenen av yttrandefrihetsorganisationen PEN har så här ett år in i Donald Trumps andra presidentperiod publicerat sin uppdaterade lista över de mest förbjudna böckerna i skolorna runtom i USA. Du kanske funderar på julklapp åt någon ung person i din närhet? Kanske slå in någon av de här titlarna i ett paket med en dödskalle på: ”En apelsin med urverk” av Anthony Burgess. ”Ett hov av dimma och vrede” och ”Ett hov av taggar och rosor” av Sarah J. Maas. ”Wallflower” av Stephen Chbosky.

    De andra tolv böckerna på PEN:s lista finns inte översatta till svenska, men om den tonåring du har i tankarna läser böcker på engelska så kan du lägga med ”Wicked” (förlaga till filmen) av Gregory Maguire eller ”Nineteen Minutes” av Jodi Picoult.

    Bland enskilda titlar var just ”A Clockwork Orange” och ”Wicked” de två mest förbjudna. Bland författarskapen är det Jodi Picoult, som skriver om familje- och moralkonflikter, och fantasyförfattaren Sarah J. Maas som toppar listan, tillsammans med Stephen King: kungen bland förbjudna författare i USA. Ser man till enskilda titlar så är Stephen King nummer 1 där också: 87 stycken. Kanske har det att göra med att King är en vältalig och enveten Trumpkritiker.

    Svarta författare är – föga överraskande – starkt representerade på listan: ”All Boys Aren’t Blue” av George M. Johnson och ”The Hate U Give” av Angie Thomas till exempel. Tidigare generationers författare som Toni Morrison, James Baldwin och Alice Walker kan också ha rensats bort i vissa bibliotek. Igen: du känner igen det sanna och värdefulla på hatet det väcker hos de mest inskränkta.

    Jag såg en stillbild från ett bibliotek någonstans i USA som föreställde en hyllgavel med en skylt där en rad utvalda känsliga ämnen fanns förtecknade med sina respektive hyllbeteckningar, från ”Abortion” via ”Bullying” och ”LGBTQIA+” till ”Suicide”, så att låntagare som var rädda för att fråga skulle hitta vad de sökte. Längst ner stod ”Som bibliotek är det inte vårt jobb att fördöma utan att hjälpa”. Bibliotekarier är badass. Om mäktiga krafter försöker stoppa rätt bok från att nå rätt läsare så tar de till finter.

    Åländsk bokmässa ordnades i helgen, med fullmatat program och mymlande (minglande, vimlande, myllrande – du får det verbet av mig i julklapp) besökare. Att den tryckta boken lever märks också här hos oss. Minns ni hur den dödförklarades när läsplattan kom? Nu skulle ingen längre vilja dra omkring på något så gammalmodigt och statiskt: tänk, att om du tar med dig ”Okänd soldat” på resan så blir du tvungen att läsa ”Okänd soldat” (på riktigt, läs ”Okänd soldat”. Inte minst för att den svenska översättningen är en sådan bedrift). Fast nu är det som om den tryckta boksidans själva beständighet är en trygghet och en tillgång. Bokstäverna står som de står – de går inte att ändra eller manipulera eller uppdatera. För en annan prövning som bibliotekarier allt oftare ställs inför är att hjälpa låntagare hitta böcker som visar sig att inte existerar, för de har genererats av AI.

    På Åland kan vi sträcka på oss över att ha så många goda författare och illustratörer på en så liten folkmängd. I årets utgivning finns något för de flesta. Och en extra obeslutsam julklappsköpare kan gardera sig med årets Sjöhistorisk årsskrift, Sanct Olof eller Åländsk odling. Åländskt läsgodis – brett, smalt, nördigt, oväntat – mellan två pärmar. Läs dem, och tänk över vilka historier just du kunde skriva.