DELA
Foto: Erkki Santamala

Den som ekar högst har inte alltid rätt

Nejmen, vadå? Är inte kondensstrimmor från flygplan hjärntvättande kemikalier?

Vilka låter sig felbevisas i nätets konspirationsekokammare där påståendena går på rundgång?
Ett amerikanskt forskarlag bestämde sig nyligen för att reda ut vad de vita kondensstrimmorna som uppstår efter flygplan egentligen är. Resultaten publicerades i veckan. Det visade sig att det inte alls är fråga om något stort, hemligt kemikaliebesprutningsprogram med syfte att hjärntvätta befolkningen.

Konspirationsteorin tog fart 1996 när det amerikanska flygvapnet anklagades för att tillföra atmosfären mystiska ämnen med syfte att modifiera vädret. Trots återkommande tillbakavisningar och tillrättavisanden från flygvapnet och experter samt undersökningar har myten levt kvar och i nätets ekokammare, en plats där egna åsikter förstärks likt ett eko, återkastats till närapå hysteri.

Enligt en internationell undersökning från 2011 trodde 17 procent av respondenterna att ett hemligt storskaligt atmosfäriskt besprutningsprogram pågår.

De vita spåren som synts på himlen har ivrigt debatterats på nätet under rubriken ”chemtrails” och spekulationerna innefattar allt från kemiska vapen till genförändrande substanser. På sidan ”Chemtrails i Sverige” kan man läsa att ”De vill förgifta oss, luften, jorden och hela grunden för vår existens”.

Men nu har myten alltså än en gång punkterats med hjälp av 77 forskare som enhälligt vidhåller, att nej, det är inte ett mystiskt kemikalieexperiment. Det är helt enkelt vattenånga.

Det är svårt att överrösta två årtionden av konspirationsekon. Forskarna är medvetna om detta och säger till medierna att målet inte är att omvända de redan övertygade utan att helt enkelt bidra med en droppe av fakta i havet av googlesökningar på ämnet. Med droppen hoppas man i alla fall stänka ner nyfrälsta konspirationsteoretiker och allmänt fundersamma till den grad att de väljer att inte börja surfa på ”chemtrail”-vågen.

I den ständigt uppbackande internetvärlden är det snudd på omöjligt att göra sanningens röst hörd i bruset av ”förståsig-påare” och allmänexperter. Du kan vara övertygad om att grisar flyger och du hittar en artikel/studie/blogginlägg som backar upp din tes.

Vi ser samma med klimatförändringen. Efter år av klimatskepsis och högljudda förnekare kom det år 2013 ut en studie som jämfört vetenskapliga artiklar på temat och sammanfattade att 97 procent av publikationerna konstaterar att klimatförändringen är verklig och att vi är orsaken. Men tror du Donald Trump bryr sig om det?

Shelly Palmer, vd på Palmer Advanced Media, skriver i en kolumn att ”din bekvämlighetszon kan förstöra världen”.

Vi tenderar att inte ta till oss information som ligger utanför vår sfär av övertygelser och teser. Tvärtom, vi stretar emot högljutt skrikande. Att stanna i våra ideologisk zon och bekräfta vår kunskap i likartade digitala rum där påståenden ekar mot väggarna tillräckligt högt och tillräckligt många gånger för att konstateras som sanningar är rent av samhällsvådligt och som Palmer säger, inte en ”evolutionärt säker strategi”.

Sokrates säger att ”Visast är den som vet vad han inte vet”. Där kanske bör tilläggas; ”och den som vågar ifrågasätta ekona av sin egen högljudda stämma ”.