DELA
Foto: PRIVAT

Den privilegierade skyldigheten

Demonstrationsvågen Black Lives Matter påminner oss om allas mänskliga, jämlika värde.
Och den belyser det vita privilegiet.

 
8 minuter och 46 sekunder. Så länge tryckte en vit polisman sitt knä i nacken på en svart man på en gata i Minneapolis. Två andra poliser tyngde ned hans rygg. I en video av händelsen ses mannen, som gripits för att han enligt anmälan försökt betala med en falsk 20 dollars sedel, flämtande säga att han inte kan andas. Mannen, som heter George Floyd, dog till följd av polisernas våldsamma agerande. En officiell obduktion visar att han kvävdes till döds.

De brutala minuterna filmades och filmen spred sig som en viral löpeld, en eld som tände gnistan för ett landsomfattande, och nu internationellt, uppror mot polisbrutalitet gentemot svarta. För George Floyd är långt ifrån den första att bli drabbad.

Men demonstrationerna handlar inte bara om polisbrutalitet. Det handlar om vardagsrasism, om förtryck, ekonomisk ojämlikhet och diskriminering. Och det existerar långt bortom USA:s gränser.

Demonstrationerna i USA beskrivs som de största sedan 1968, året då människorättsaktivisten Martin Luther King dödades.

”Ojämlikhet mellan svarta och vita verkar vara inbakad i detta lands DNA, periodvis genom historien har det funnits stunder då människor helt enkelt inte kan ta det längre”, säger Heather Ann Thompson, professor i afroamerikanska och afrikanska studier vid University of Michigan, till medieplattformen Vox.

En stor skillnad mellan dessa 40 år är att vita idag till större grad deltar i demonstrationerna. Protesterna har också blivit internationella och tagit fysisk form bland annat i Paris, Köpenhamn och igår även i Helsingfors.

#Blackouttuesday transformerade stora delar av de sociala medieflödena till en kavalkad av svarta rutor i tisdags. Internet har fullkomligen översvämmats med tips och sätt för människor att utbilda sig, engagera sig och ta del av rörelsen för jämlikhet. Praktiska exempel är att skriva på namninsamlingar eller donera pengar till organisationer.

Rörelsen har förstås även nått Åland. Vi kan inte, och bör inte värja oss.

I en globaliserad värld, präglad av en pågående pandemi (som också den slagit oproportionerligt hårt mot den svarta befolkningen), är vi mer än någonsin medvetna om att vi är alla sammankopplade.

Precis som andra skadliga systemproblem så genomsyrar de stora delar av våra liv och vi har alla en skyldighet att syna dem. Det gäller allt från attityder och politik till allmänna debatter och konsumtion.

Den skyldigheten är extra stor om vi hör till de privilegierade i systemet.

”Att vara vit är en villfarelse, det skapar en illusion om att allt är okej”. Det konstaterar Kehinde Andrews, professor i svarta studier vid Birmingham City University.

Men helt tydligt är allting inte okej. De otaliga videoklipp som delats den senaste tiden av vardagsrasism och eskalerat polisvåld, visar att mycket är fel. Att dra efter andan och förfäras visar i sin tur att många av oss lever i en illusion.

Den illusionen bidrar till distansering. Det kan kännas som att man inte är en del av problemet, men frågan är om man är en del av lösningen?

För att vi inte om 40 år igen ska stå där upprörda och chockerade över att människor diskrimineras och behandlas orättvist måste vi vara en del av den lösningen nu. Det gäller Åland till lika hög grad som resten av världen. Hur vi som ålänningar tänker och agerar har betydelse. Inte bara för att motarbeta rasism lokalt, men också globalt.

”Om vi kan kanalisera vår rättfärdiga ilska till fredlig, hållbar och effektiv aktion, då kan denna stund vara en riktig vändpunkt”, konstaterar tidigare president Barack Obama i en text han skrivit på plattformen Medium.

I svallet av demonstrationerna har en annan Floyd-video blivit viral. Det är George Floyds dotter Gianna som filmas sittande på ett par axlar. Hon sprider ut sina armar mot himlen och ropar:

”Min pappa förändrade världen”.

Låt hennes ord bli sanna.