DELA
Vapen har blivit en exportvara och kapprustningen mellan länderna gällande utrustning, teknologi och armeer fortsätter. Foto: Specna Arms / Unsplash

Den militära pengaslukaren

Vi har råd att göra världen till en bättre plats. Att rädda människor undan misär, rädda naturen undan skövling. Men istället väljer vi att lägga hutlösa summor på utrustning som aktivt förstör och dödar.
Den militära kapprustningen har blivit en industri och ett mål i sig självt.

”USA spenderade just två biljoner dollar på militär utrustning. Vi är de största och klart bästa i världen.”

Det twittrade Donald Trump i förra veckan. Även om hans uttalanden enligt Washington Post är överdrivna – de skriver att de sammanlagda utgifterna for specifikt militär utrustning sedan Trump tillträdde ligger närmare 430 miljarder – så är det ett talande citat för en skev värld. En värld där en president inte tvekar att varken sätta – eller skryta om – fantasisummor på krigsberedskap istället för att bekämpa fattigdom, sjukdomar och miljöförstöring.

1,8 biljoner . Så stor var världens totala militära utgifter 2018. Det är en ökning med 2,6 procent från året innan och är den största siffran sedan 1988. Trumpadministrationen har accelererat trenden och spenderade 2018 nästan lika mycket som de efterfoljande åtta militära storspelarna tillsammans. Om man tittar till procent av BNP ligger dock Saudi Arabien i topp.

Saudiregeringen lägger nämligen så mycket som 8,8 procent av sin bruttonationalprodukt på militären. På andra plats har vi Israel med 4,3 procent följt av Ryssland med 3,9. USA återfinns här på en fjärde plats med 3,2. Finland ligger en bra bit längre ner på listan, men även vi lägger 1,4 procent av våra rikedomar på försvar och krigsberedskap.

Detta samtidigt som vi desperat behöver satsningar på att utrota fattigdom, att tillgängliggöra hälsovård, rent vatten, utbildning och att vidta klimatåtgarder. Omkring 10 procent av världens befolkning lever i extrem fattigdom och saknar det mest basala. Det internationella målet är 0 procent 2030. Men den ambitionen ser inte ut att hålla.

Alla FN-medlemsländer förväntas ge 0,7 procent av sin BNP i stöd, men givmildheten sjunker samtidigt som de militära satsningarna globalt ökar. Av EU-länderna var det bara Sverige, Luxemburg, Danmark och Storbritannien som höll sig till 0,7 procent i donationer förra året. Finland minskade sitt stöd med 10 procent tillsammans med bland annat Italien och Grekland.

Ett annat kritiskt, globalt problem vars konsekvenser blir allt mer allvarliga och upptrappade är förstås klimatförändringen. Här varierar kostnadskalkylerna, men en ny rapport konstaterar att om vi vill stoppa krisen från att accelerera ytterligare och få ner koldioxidutsläppen till 0 innan 2050 så måste vi investera 50 biljoner. Det innebär 1,6 biljoner årligen fran 2020. Det är 0,2 mindre än världens årliga militära utgifter och 0,4 biljoner mindre än vad Trump nyligen hävdat att USA lagt åt sidan i sin kommande budget.

Ja, försvar är viktigt. Men när blev det viktigare än att rädda mänskligheten den är skapad att försvara?

“Varje vapen tillverkat, varje stridstank utvecklad, varje missil avfyrad innebär en stöld från de som går hungriga och utan kläder. Den här upprustade världen spenderar inte enbart pengar. Den spenderar sina arbetares svett, sina forskares intelligens och sina barns hopp. Det här är inte ett liv i dess rätta bemärkelse. Under krigets molntäcke är det mänskligheten hängandes på ett järnkors.”

Dessa ord ar en annan amerikansk presidents, Dwight D. Eisenhowers. I sitt avskedstal för nästan exakt 60 år sedan pratade han om farorna med vad han kallade “militärindustrin”. Detta trots att han själv är den enda militären som blivit vald till president. Kanske just därför. Någon som upplevt krig inser att det inte är något man borde investera i.

Tyvärr är det just det som vi gör. Vapen har blivit en exportvara och kapprustningen mellan länderna gällande utrustning, teknologi och armeer fortsätter. Vi kan intala oss själva att det gör oss starka och bra, men det visar egentligen bara på hur världsfrånvända vi verkligen blivit.

I en värld som kunde utrota fattigdom och stoppa klimatkrisen, väljer vi hellre att lägga pengar på krig och förstörelse. Det är makabert och måste sluta.