DELA
Foto: Fredrik Törnroos
För de som inte ansett det vara ekonomiskt/politiskt försvarbart eller önskvärt att kraftigt accelerera omställningen för en grönare värld så kan de nya dödliga siffrorna länkat till luftförorening vara avgörande.

Den förorenade döden

Cirka ett av fem dödsfall kan kopplas till förbränningen av fossibla bränslen. I den post-corona värld vi hoppas på måste vi ta klimatkrisen på allvar också av hälsoskäl.

En ny uppmärksammad Harvard-studie konstaterar att vi gravt underskattat dödsfall relaterat till luftföroreningar. Enligt deras omfattande studie härrörde så mycket som 18 procent av alla dödsfall 2018 från partikelföroreningar som kommer från vår användning av fossila bränslen. Regioner med de högsta koncentrationerna av fossil luftförorening, bland annat Europa och SydostAsien, har de högsta dödlighetstalen.

Tidigare undersökningar har uppskattat dessa dödsfall till runt 4 miljoner per år. Den nya studien visar dock att det snarare är det dubbla. Det kan jämföras med de 2,4 miljoner som hittills, på cirka ett år, dött till följd av coronaviruset. Klimatkampen tog just en väldigt personlig och livsviktig vändning.

 

För de som inte ansett det vara ekonomiskt/politiskt försvarbart eller önskvärt att kraftigt accelerera omställningen för en grönare värld så kan de nya dödliga siffrorna vara avgörande. Med tanke på de åtgärder som vidtagits för att begränsa coronapandemin, vars dödlighet motsvarar cirka en fjärdedel av de klimaterelaterade dödsfallen, så borde inte en post-fossil värld te sig allt för osannolik.

”Ofta, när vi diskuterar faran med att förbruka fossila bränslen, så är det i kontexten av koldioxidutsläpp och klimatkrisen och vi förbiser de potentiella hälsokonsekvenserna. Vi hoppas att genom att kvantifiera dessa konsekvenser så skickar vi en tydlig signal (…) om fördelarna med att övergå till alternativa energikällor”.

Det konstaterar Joel Schwartz, professor i miljöepidemiologi på Harvard.

 

Aldrig förr har väl ord från epidemiologer vägt så tungt som i dessa pandemitider. Förhoppningsvis har vi nu lärt oss att lyssna på dem.

För vi har hört liknande varnande ord förr. Innan coronaviruset spred sig från djur till människa så hade många epidemiologer larmat för vad som kunde hända när människor armbågade sig in i det vilda. FN:s miljöchef Inger Andersen sade efter pandemiutbrottet att ”naturen sänder oss en signal”.

Att inte ta hand om planeten innebär att vi inte tar hand om oss själva. En enkel sanning som tydligen är svårförståelig i en modern värld där vi på många plan frikopplat oss från djur, natur och till och med luften vi andas.

 

Coronaviruset var en varningsklocka, menar experterna. Detta är bara början på alla sjukdomar som kan släppas lösa genom vårt ansvarslösa beteende gentemot naturen. I dag kommer 75 procent av alla nya infektionssjukdomar från vilda djur. Ju mer vi inkräktar, skövlar, förorenar och förstör, desto sjukare kommer vi att bli. Den inbegriper även klimatkrisen.

Klimatförändringen är en av orsakerna till att vilda djurs habitat degraderas eller förändras till oigenkännlighet. Det kommer också bli en orsak till att människor så småningom måste flytta eller anpassa sig till torka, stigande vattennivåer och tilltagande naturkatastrofer. Men för den kortsiktiga människan så är det svårt att skymta de ödesdigra konsekvenserna av de till synes långsamma, men stadiga, förändringarna.

Men konkreta dödsfall är svårt att blunda för. Det har coronapandemin gjort väldigt tydligt. Vi har av rädsla för covid-19 gjort tidigare otänkbara saker i ett försök att skona våra medmänniskors liv över hela världen.

 

Nu är det dags att vi gör det samma gällande klimatkrisen. Åtta miljoner dödsfall per år kan inte, och får inte, vara acceptabelt. Pandemin har visat att vi har musklerna och viljan att göra något åt det.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp