DELA
Foto: Madelen Holmström

Den förlovade skuldens tidevarv

Nu lever vi i global ekologisk skuld resten av året.

Men i en konsumtionskultur där skuld och slöseri blivit väletablerade koncept som ingår i modernt liv, är sparsamhet inte en dygd.

Den ekologiska skuldens dag, som på engelska kallas Overshoot Day, är dagen då konsumtionen av naturresurser överskrider jordklotets biokapacitet. Det betyder alltså att vi överbelastat planetens förmåga att producera naturresurser samt processa de växthusutsläpp som orsakas av fossila bränslen. Med vår nuvarande konsumtion skulle vi behöva 1,7 jordklot för att försörja oss.

Dagen infaller en dag tidigare än förra året och har stadigt krupit tidigare i kalenderåret sedan 70-talet. För Finlands del var kassan tömd redan den 11 april i år, till följd av vårt västerländska levnadssätt. Globalt inföll ekoskuldens dag i onsdags.

Spargrisen är nu tömd, för hela jorden, och nu lever vi på ekologisk kredit.

Men vi är ett samhälle som är vana med kredit och skuld. I alla fall i västvärlden. Och speciellt på Åland.

Om man ser till Finland så ligger ålänningarna i skuldtoppen. Vår skuldsättningsgrad har ökat med fem procent per år de senaste tre åren. Vi bygger bland annat större och dyrare hem än vad man gör genomsnittligt i landet.

”Vi har haft ett historiskt rekord gällande låga räntor. Det är nästan som att människor inbillat sig att de kommer vara så för evigt, men det kommer det inte”, sade Richard Palmer, utredare på ÅSUB till Nya Åland när siffrorna tillkännagavs.

Och lite så kan man resonera med den ekologiska skulden. Vi inbillar oss att resurserna på något magiskt sätt kommer vara för evigt, men det kommer de inte. Sedan den industriella revolutionen har världsekonomin växt exceptionellt. Det har satt sina spår i biodiversiteten, skogarna, vattentäkterna, jordmånen och klimatet. De globala miljöproblemen orsakas av många faktorer, men i grund och botten handlar det om överdriven konsumtion.

Konsumtion är en mänsklig drift, men vad som är nödvändig konsumtion tåls att diskuteras. Och vad som är hälsosamt. Både för planeten, men också för människan.

När en privatpersons konsumtion går utanför individens resurser och kontroll så stämplas det som sjukligt. Extrem-shopping kan bli ett beroende som maskerar underliggande problem, allt från dålig självkänsla till depression. Men att erkänna problemen är skamligt.

I ett samhälle där allt kretsar kring pengar, så har vi väldigt svårt att prata om våra finanser. Både den slösaktiga användninge och bristen på pengar. ”Jag ångrar att jag inte tog itu med mina känslor istället för att bara shoppa”. Så säger en kvinna i en New York Times-artikel som belyser problemet med överskuldsättning.

Men istället för att ta itu med underliggande orsaker, så befästs konsumtionsproblematiken ytterligare. ”Varje gång en ivrig utlånare får till en deal med en ivrig lånare, så stärks en ny definition av acceptabelt beteende för grannar, familj och vänner. I ett samhälle så blir beteende som ringar på vattnet”. Så skriver New York-times reportern David Brooks i sin artikel ”Skuld-kulturen”.

Det är en kultur där det är okej att förvänta sig alla fördelar i dag, men där priset kan betalas imorgon.

Skuldkulturen är inte länge bara ekonomisk, utan den genomsyrar vårt samhälle på flera plan, inte minst i hur vi förhåller oss till den naturliga världen. Och där blir Overshoot day så mycket mer än bara en påminnelse om att jordens resurser sinar, den blir en påminnelse om att hela vår mänsklighet sinar.

Ekonomen Friedrich August von Hayek konstaterade att ”den intressanta uppgiften för ekonomin är att visa för människorna hur lite de egentligen vet om vad de tror att de kan designa”. Hans åsiktsrival John Maynard Keynes å sin sida fastslog att ”i slutändan är vi alla döda”.

Ja, i slutändan är vi alla döda, men kanske inte på grund av naturliga orsaker, utan på grund av att vi visste för lite om konsumtio