Den åländska skräddarspindeln
Ett lovvärt initiativ från Ålands yrkesgymnasium kan möjligen rädda krogbranschen i sommar. Initiativet demonstrerar också hur den åländska litenheten kan vara en styrka.
Vissa nyheter är bara alltigenom solskenshistorier. Gårdagen bjöd på en sådan, om än med dyster avstamp i situationen för Ålands restaurangbransch. För där hotar något som många beskriver som en kommande katastrof.
Enligt Ålands näringslivs vd Jenki Rask pekar mycket på att sommaren kan slå besöksrekord. Möjligen kan det bli så att de finländska besöken blir lika många som i fjol, plus att svenskarna kommer tillbaka efter en hoppeligen överstånden pandemi. Och få attraktioner lockar turisterna så mycket som gastronomi.
Under tiden har de åländska krogarna under två år av omväxlande tjurrusningar och tvärnitar åderlåtits på sin personal. Efter varenda permittering har ett antal trotjänare fallit ifrån och bytt bransch och redan förra sommaren gick de kvarvarande på knäna. Det har alltid varit svårt att få personal till sommartopparna men situationen från midsommar och fram till julis slut år 2021 var direkt löjlig.
Och nu ska det alltså bli ännu värre? Det är lätt att förstå krögarnas vånda.
Här börjar, förhoppningsvis, solskenshistorien.
På Ålands yrkesgymnasium satt Ari Wolff, programansvarig för servitörutbildningen, och mådde dåligt. Det var december 2021 och den ettåriga vuxenutbildningen som han hoppats få igång i kommande januari hade lagts på is: folk ville inte gå en utbildning som släppte ut dem på arbetsmarknaden först i december. Samtidigt visste Wolff vilket kaos som kunde vara i antågande i krogvärlden till sommaren 2022.
”Det blev till att mala i mitt huvud, man känner ju ett ansvar att få fram personal. Det fanns nog lite dåligt samvete inbakat”, berättade han i gårdagens Nyan. Så Wolff skred till verket och började koppla sina kontakter som en växeltelefonist i en 50-talsfilm.
Först gick han runt och talade med sina kolleger på Yrkesgymnasiets olika restaurangutbildningar. Snart hade de snickrat ihop en åttaveckorskurs betitlad ”Kundservice och försäljning” som skulle ge kursdeltagarna grundläggande kunskaper i servering (inklusive barservering), produktkännedom och kassahantering. Studenterna skulle också få både hygienpass och alkopass.
Kursen, som skulle kunna rymma mellan 16 och 20 deltagare, passade behändigt in i glappet mellan lyceets avslutade studentskrivningar i april och sommaranstormningens början i mitten av juni. Här fanns alltså den perfekta möjligheten att värva nybakta studenter till lönande sommarjobb i en personalkrisande bransch. Med ett antal raska möten spikades kursinnehållet.
Sedan började det åländska nätverkandet.
Wolff kontaktade Rask på Ålands näringsliv. Var näringsidkarna i restaurangbranschen intresserade av snabbutbildade lussestudenter? En hastig remissrunda bland medlemmarna gav Rask ett rungande bifall till förslaget.
Rask och Wolff tog sedan stafettpinnen vidare till landskapsregeringen. Hur stod planen i överensstämmelse med regelverket? Utbildningsministern rensade i kalendern och kopplade in tjänstemännen på utbildningsbyrån. Vips hade planen justerats: Nu ingick ytterligare fem veckors praktik sist i utbildningen. På så sätt skulle de praktiserande studenterna kunna få både studiestöd och lön under praktiken – ytterligare ett incitament att hoppa på snabbkursen.
Det återstår att se om eleverna strömmar till och räddar krogsommaren. Kanske krävs det även en värvningsturné på lusse? Vi håller tummarna för den åländska krogbranschen: Sista anmälningsdatum är den 31 mars.
Men allmänna slutsatser kan dras av det skedda oavsett hur det går.
För ovan beskrivna mobilisering tog knappt två månader, från första hugskott till färdig kursplan. Funnes det tävlingar i krishantering skulle det antagligen vara rekord. Så där snabbt och smidigt kan det bara gå när alla känner varandra, är trygga och prestigelösa i sina roller och drar åt samma håll.
Man ska vara försiktig med lovsånger om hur bra det blir när Åland lägger stridigheterna åt sidan och agerar mer gemensamt. Oftast sjungs de ju av Makten, när den vill tysta invändningar.
Men exemplet med Yrkesgymnasiets rådiga agerande visar i vart fall att vår litenhet inte nödvändigtvis är en svaghet. Elefanten sjunker hjälplöst, skräddarspindeln skrinnar vidare.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
