Dålig marknadsföring för offentliga uppdrag
Supervalåret har inletts i ett tufft debattklimat, främst mellan politiker och tjänstemän.
Det är viktigt att komma ihåg att rådande klimat får konsekvenser för de som ska verka i, eller i närheten av, offentligheten.
På insändarplats förklarar en politiker misstroende mot en ledande tjänsteman.
En annan politiker, som ena veckan säger sig skämmas för debattklimatet i Mariehamns stadsfullmäktige, presenterar en egen teori om att en rektor uttrycker sin åsikt offentligt för att dela ut smalbenssparkar på politiker som kan ha satt käppar i hjulet för skolans utbyggnadsplaner.
En tredje politiker vill inte längre stå till svars för tjänstemännens beslut.
En fjärde och en femte politiker vill att vetenskapligt belagda råd för kost och klimat ska gå igenom ett politiskt filter innan de får publiceras på kommunens hemsida, vilket i princip innebär att omyndigförklara de som har anställts för att bidra med sakkunskap.
En sjätte politiker anklagar tjänstemän som följer statliga rekommendationer för populism.
Samtliga exempel är hämtade från Mariehamns stad, och har inträffat under årets två första månder.
Det är bra att det finns engagerade och debattvilliga politiker och medborgare. En stark och sund demokrati bygger på det. Men det är viktigt att komma ihåg att debattklimatet som råder i samhället också får konsekvenser för de som ska verka i offentligheten.
Vi står inför stora samhällsutmaningar. För att kunna möta dem på bästa sätt bör både relationerna inom den offentliga sektorn och debatten präglas av grundläggande respekt för varandra.
Att åsikter går isär och att det ibland slinker iväg en och annan tuff formulering må vara hänt. Det ska förstås finnas olika uppfattningar. Men i slutändan måste alla kunna samarbeta.
Då är det inte önskvärt att göda ett arbetsklimat där de sociala mediernas argumentationsteknik som präglas av versaler, misstänkliggöranden och whataboutism normaliseras.
Det finns , än så länge, 16 kommunfullmäktigen att fylla med personer som vill åstadkomma en samhällsutveckling. Det finns socialnämnder, infrastrukturnämnder och fritidsnämnder som ska tillsättas när dagens och gårdagens politiker kliver åt sidan. Det är uppdrag som sköts på fritiden, som kräver engagemang. Det är redan i dag en utmaning för flera partier att hitta lämpliga kandidater som är villiga att göra jobbet.
Det finns dessutom många jobb inom den offentliga sektorn som desperat behöver kunnig och engagerad personal även i framtiden. Vi behöver dessa kunniga och engagerade människor för att vårt samhällsbygge ska fungera.
På vilket sätt ska nya medborgare lockas till offentlighetens tjänst?
Och när de väl har bestämt sig, i vilket klimat är det önskvärt att de får verka för att de ska stanna kvar?
Det finns garanterat förvaltningar där arbetsklimatet är konstruktivt. Men den offentliga bilden av det rådande klimatet är knappast god marknadsföring i rekryteringen för framtiden, oavsett om det handlar om tjänstemän eller politiker.
Snart har vi tagit oss igenom de två första månaderna av supervalåret 2019. Det är upp till alla som deltar i den offentliga debatten att göra valåret till en konstruktiv diskussion om vilket samhälle Åland ska vara i framtiden och hur vi tillsammans kan värna om demokratins institutioner.
Det finns ett talesätt: att väljarna får de politiker de förtjänar. Om det finns någon sanning i det kan det väl på samma sätt sägas att politikerna får den förvaltning de förtjänar.
Och då finns ett val att göra, vill man ha en positiv och konstruktiv miljö där sakfrågor diskuteras som just sakfrågor eller vill man odla ett arbetsklimat där offentliga misstänkliggöranden ska ingå arbetsbeskrivningen?
