DELA
Foto: Laura Kotila, statsrådets kansli

Dags för andra ronden

Det gäller för både Ålands och de finländska politikerna att bevisa att vårdreformsdebaclet inte var förgäves.
Landskapsregeringen ska återvända till förhandlingsbordet för att ökningen av klumpsumman ska bestå.
De finländska politikerna måste å andra sidan ta tillvara reformens spillror.

Att vara statsminister är inget enkelt arbete. Att vara Finlands statsminister tycks vara särdeles svårt, i alla fall en hel mandatperiod.

”Ingen statsminister sedan Paavo Lipponen har suttit en hel mandatperiod. Anneli Jäätteenmäki (C), Matti Vanhanen (C), Jyrki Katainen (Saml) och Alexander Stubb (Saml) höll inte i fyra år, och det gjorde inte heller Sipilä”, skriver Åbo Underrättelsers Dan Lolax.

Sipilä hade lovat att stå sitt kast ifall han inte skulle lyckas ro vård- och landskapsreformen i land. I fredags var det få som överraskades över att så inte blev fallet, det fanns för många problem, för lite tid. Trots allt detta blev Sipiläs ”tack och förlåt” något spektakulärt.

Nu har han rakat av sig sitt ”vårdreformsskägg”. Det finns en något cynisk symbolik i det, att visa en mer polerad yta efter att man krupit till korset – allt i hopp om att locka tillbaka förlorade väljare. Vi behöver lyckligtvis inte vänta länge på att få reda på vilken effekt Sipiläs agerande kommer att få. Riksdagsvalet är brännande nära, vilket i sig avdramatiserar regeringens fall. Riksdagsarbetet pågår bara en vecka till så regeringsavhoppet har ingen större betydelse, förutom för partiernas profiler.

Det har sagts förr och kommer att sägas igen: Region- och vårdreform är ett veritabelt fiasko, kanske till och med ett unikt sådant, för den före detta regeringen. Det kvarstår att se hur stort misslyckande det är för vårt land. Där är framtiden oviss och ansvaret hos politikerna. Finland behöver en vårdreform, det vet vi.

Multum har spenderats på förberedelsearbetet, både i energi, tid och rena pengar. Mellan 2017–2019 uppskattar Social-och hälsovårdsministeriet att man använt cirka 200 miljoner euro för beredningen av reformen. Nu måste man ta tillvara det som tillvaratas kan, med jämlik vård och intakta vårdkedjor i fokus. Oppositionen måste byta taktik. Vi vet att de var kritiska till reformen, nu behövs deras förslag.

För Ålands del är det också dags för andra ronden. I propositionen om ett nytt ekonomiskt system fastställs att ökningen av grundfinansieringen sjunker från cirka tio miljoner till drygt tre miljoner. Samtidigt framgår det att att Finland ska öka grundfinansieringen, och grundlagsutskottet har i sitt betänkande sagt att Åland inte får vara beroende av dagspolitik. Det finns således ett försprång, men så länge inte det nya ekonomiska systemet slutgiltigt har klubbats finns ett osäkerhetsmoment.

Innan reformen föll sa finansminister Mats Perämaa (Lib) i en intervju med Nya Åland (25.2.2019) att om det skulle hända så måste omförhandlingar äga rum, men att utfallet då kan bli högre än tio miljoner. När vi blickar tillbaka på hur relationen mellan riket och landskapet varit under den gångna mandatperioden ter sig en ökning föga trolig.

Men som sagt, valet närmar sig och vi får hoppas att nästa regering blir mer av en Ålandsvän än den precis avgångna. I det kommande regeringsprogrammet bör Åland ta plats, men det kommer inte att ske utan ansträngning.