Dags att tala klarspråk om tunneln
I regeringsprogrammet går att läsa följande mening: Landskapsregeringen avser bygga en tunnel till Föglö. Men stämmer det faktiskt?
Tunnelkommitténs slutrapport var efterlängtad av många, men trots att det nu finns ett förslag på sträckning, säkerhetsklass och kostnad så väntar vi fortfarande på besked från regeringen. Vi kommer att med god marginal ha passerat hälften av mandatperioden innan regeringen berättar hur, eller ens om, den vill förverkliga tunnelplanerna.
I dagsläget går det att räkna in cirka en tredjedel av de 30 lagtingsrösterna för tunneln. Det visar Nya Ålands partienkät i torsdagens tidning. Och nu utspelar sig ett partipolitiskt chicken race i tunnelfrågan. Infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) säger att det måste finnas en politisk enighet för tunneln innan det är värt att lägga stora pengar på att utreda projektets fortsättning. Och det är ju i sig en sund inställning.
Flera partier vill ha mer utförliga svar innan man är beredd att stöda det fortsatta tunnelarbetet, vilket i sig också är klokt resonerat.
Men man kan inte ha både och.
Moderat Samling Ålands partiledare Wille Valve säger i torsdagens Nya Åland att han vill se att privata initiativtagare kliver fram och att en extern finansiering (en komplicerad sak) är på plats innan partiet är berett att godkänna några provborrningar. Valve utvecklar sitt resonemang dagen efter i tidningen Åland genom att säga ”det är dags att ta ställning och tala klarspråk, det vill vi tvinga de andra partierna till”.
Obunden samlings Marcus Måtar säger till Nyan att partiet bara är med om det blir billigare än dagens trafik (enligt ansvarig minister blir tunneln dyrare än dagens trafiklösning). Hållbart initiativ vill se en hållbarhetsanalys, Liberalerna lägger ansvaret på landskapsregeringen, Åländsk demokrati vill bygga en helt annan tunnel med en helt annan prislapp och Socialdemokraterna säger nej till tunnel.
Kvar är Centern och Ålands framtid: det vill säga en tredjedel av lagtinget. En kvalificerad majoritet – som regeringen vill ha för att projektet ska hålla över tid – kräver med andra ord nästan lika många ja-röster till. Det ska tilläggas att åtminstone en oppositionspolitiker är ivrig tunnelförespråkare. Så om C håller ihop (vilket man inte kan vara säker på) saknas nio, inte tio, mandat för att nå kvalificerad majoritet.
Nya Åland har fått kritik för att ”kampanja mot tunneln”. Det är kanske så det har uppfattats av vissa tunnelivrare. Men så är det inte.
Vad Nyan, kanske främst ledarsidan, har gjort är att gång på gång påpeka ihåligheterna i de politiska löftena om en tunnel. Från början, redan i samband med regeringsbildningen, har stödet för tunneln varit oklart. Problemet är att ingen vill erkänna det.
Och nu befinner vi oss i ett läge där alla vill lägga ansvaret på någon annan. Ur ett taktiskt perspektiv – med tanke på en valrörelse som kommer allt närmare – kan det säkert anses vara ett smart drag att försöka friskriva sig från ansvar. Men för de väljare som har hoppats på den här frågan är det inget vidare snyggt. Och oavsett vad man tycker om tunneln så förtjänar frågan ett bättre öde.
De som vill ha en tunnel, och de inte vill ha en tunnel, förtjänar ett rakt och ärligt svar av våra beslutsfattare som för drygt två år sedan ”avsåg” bygga tunneln.
Det är dags att tala klarspråk nu: hur ska ni ha det?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
