Dags att lyfta skammen för brottet från offret
Idag publicerar Nya Åland första delen i vår granskning av sexbrotten på Åland.
Under mina snart fyra år som chefredaktör har jag hittills aldrig blivit kontaktad av en gärningsman som vill diskutera varför vi skriver om den våldtäktsrättegång eller -dom som berör just honom. Däremot har jag flera gånger blivit uppringd av offren.
Det är brutalt hur man via dessa telefonsamtal gång på gång får en inblick i hur det åländska samhället fortfarande år 2020 lägger bevisbörda, skam och ofta även indirekt skulden på offret när det gäller sexualbrott. Under telefonsamtalens gång växer ibland både frustrationen och sorgen inom mig.
Kanske jag berättar varför det är så viktigt att skriva om hemska saker som händer. Kanske jag förklarar att journalister utgår från offentliga uppgifter. Kanske jag redogör för hur journalistreglerna bestämmer att brottsoffer ska skyddas.
Ofta är det är hos kvinnan i min telefonlur som rädslan för att ”någon ska få veta” finns. Trots att hon är offret och på inget sätt är den som ska tvingas bära skammen.
Efter att metoo briserade hösten 2017 kan ingen förneka att att sexuella övergrepp är mycket vanligare än vi trott. Det finlandssvenska uppropet dammenbrister och åländska ålandockså var förstås en rejäl ögonöppnare lokalt.
Men så går världen vidare. Månaderna rullar på och Alfrida-stormar och pandemier flyttar fokus hos både allmänhet och media. I skuggan av detta fortsätter övergreppen. Nyans genomgång visar att elva våldtäkter anmäldes till polisen på Åland ifjol. Därtill anmäldes även elva fall av sexuellt utnyttjande av barn. Vanligtvis får polisen in mellan 20 och 30 anmälningar per år.
Om metoo fick oss att förstå omfattningen återstår ännu mycket av ”nästa steg”, rättsprocessen och vad som händer efter att ett brott uppdagas. Det är i detta som Nya Ålands granskning tar avstamp.
Under en längre tid har Nyanjournalisten Heidi Hendersson jobbat med den här granskningen vid sidan av det dagliga arbetet och när vi nu stod inför planerat publiceringsdatum var våldtäktsmisstankar och sexbrott åter på löpsedlarna.
Det av Nyan nyligen avslöjade fallet med den brottsmisstänkta fotbollsspelaren skiljer sig dock markant från på vilket sätt vi vanligtvis rapporterar om brott. Hos en lokaltidning som Nya Åland ligger fokus på att berätta om vad det är som händer i vårt samhälle, mindre intressant är vem. Undantaget är förstås om det handlar om en offentlig person och förebild.
Men i varje enskilt fall är rapporteringen alltid en utmanade balansgång. Den misstänkta är alltid bara misstänkt och vi ska värna om offret – utan att att svika vårt uppdrag som slås fast redan journalistreglernas punkt 1: ”Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.”
I Nyans artikelserie är därför vår ambition att ge en mer heltäckande bild, sammanhang och bakgrund till sådant som annars är väldigt svårt att greppa utgående från enstaka fall. Vi har lästa domar, pratat med offer, polis, åklagare och många andra som kommer i kontakt med sexualbrottslighetens många sidor på Åland.
I Finland finns ännu inte någon samtyckeslag, vilket finns i till exempel Sverige, men enligt poliskommissarie Christoffer Ahlfors vid den åländska polisen är utgångsläget ändå är detsamma. Samtycke ska finnas och anmälningar tas på allvar.
– Våldtäkt har alltid hög prioritet, polisen vidtar omedelbart åtgärder, säger Ahlfors till Nya Åland.
Förhoppningsvis är det efter metoo fler offer som förstår att de utsatts för brott. Men att anmäla, utredas och sedan kanske gå igenom en rättegång är väldigt avskräckande. Det man får vara med om beskrivs som att övergreppet återupplevs på nytt och på nytt och på nytt..
”Det var som att jag fick vara detektiven i min egen våldtäkt”, säger en av de kvinnor vi pratat med.
Hur är det att gå igenom en våldtäktsutredning och rättegång? Exakt vad händer efter en anmälan och hur jobbar polisen? Vad gör brottsofferjouren? Hur klarar man som offer att ta sig ut ”på andra sidan allting”? Hur många gärningsmän fälls och hur många frias av Ålands tingsrätt?
Så många frågor. I vår artikelserie som inleds idag försöker vi ge svar.
