DELA
Foto: Ida K Jansson
Den finansiella marknaden har länge varit för fokuserad på kortsiktiga investeringar som ignorerat framtida risker, mänskligt lidande och miljöns bärkraft.

Dags att fler säger nej till ohållbara pengar

”Vi är beredda att tacka nej till de helt ohållbara pengarna”. Så säger Pafs vd Christer Fahlstedt om den sänkta förlustgränsen.
Det är ett uttalande som är applicerbart på mer än spelindustrin.

Från och med nästa år ska ingen Paf-spelare kunna förlora mer än 25 000 euro per år. det innebär att Paf kan tappa ungefär två miljoner euro på årsbasis. Men det är ett pris man är beredd att betala.

För det är ohållbara pengar konstaterar ledningen. Tänk om fler skulle resonera så?

Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är grundpelare i ett bärkraftigt samhälle. Men de kräver långsiktiga investeringar som tar i beaktande individen. Detta rimmar ofta illa med affärsverksamhet som har till uppgift att generera så mycket vinst som möjligt, gärna så snabbt som möjligt. Det finns en stor ledarskapsutmaning i att balansera affärer med etik och allt för många företag väljer pengarna som ledstjärna.

Den finansiella marknaden har länge varit för fokuserad på kortsiktiga investeringar som ignorerat framtida risker, mänskligt lidande och miljöns bärkraft. Detta trots att allt fler bevis pekar på att det även är skadligt för företagen i det långa loppet.

Ett aktuellt exempel är investeringar i fossila bränslen, något som kan ge en snabb vinst, men som i slutändan påverkar både den globala ekonomin och investerarnas egna portföljer, för att inte tala om de katastrofala konsekvenser det har för miljön, människor och djur.

Trycket på att skapa snabba, och stora vinster, underminerar långsiktig ekonomi genom att ignorera både risker och möjligheter konstaterar författarna bakom rapporten ”Att överkomma barriärer för långsiktigt tänkande i den finansiella marknaden”, som getts ut av Forum For Future.

Men en förändring syns vid horisonten. I takt med att kunder och konsumenter ställer mer krav så blir det allt tydligare i vilken riktning företagen borde ta sina visioner. Även om brist på transparens alltid är ett problem när man ska granska företags etik och hållbarhet, så visar studier på att företag som antagit miljömässiga och sociala policyn under 90-talet har gjort bättre ifrån sig än de som inte gjort det.

”Att misslyckas i att ha en kultur av hållbarhet håller snabbt på att bli en nackdel i konkurrensen”, skriver en grupp företagsrådgivare i The Guardian.

För att snabba på den här trenden krävs att vi som konsumenter och samhällsmedborgare ställer krav på våra företag och de produkter vi köper. Och vi måste vara konsekventa och samvetsgranna. De flesta av oss säger sig exempelvis vara emot både barnarbete och miljöförstöring, men samtidigt köps det fortsättningsvis mängder med produkter som har sina vinstmarginaler i exploateringen av människor och natur. Vi behöver vara tydliga med vilken typ av företagande vi vill stöda – och handla därefter.

Men även våra företag behöver vara tydliga med att kommunicera sin policy och välja bort snabba vinster framom långsiktiga investeringar. De behöver se sin del i byggandet av en hållbar värld och inse att det även lönar sig för dem.

I den här ekvationen måste vi så småningom acceptera att evig tillväxt är omöjligt. Att ha en stabil, etisk verksamhet som gynnar både företaget och samhället, det borde däremot vara det nya målet. I detta är långsiktigt tänkande nyckeln.

Forum For Future-skribenterna ger i sin rapport tips för hur man kommer bort från de ohållbara fallgroparna i den ekonomiska världen. Ett av dem är att ”utmana det språk och den kultur som likställer framgång med kortsiktiga affärer”.

Just det gör Paf genom att vara tydliga med att man väljer bort ohållbara pengar. Tycka vad man vill om spelbranschen, men i företagsetik har Paf tagit ett tongivande steg framåt. Fler borde ta efter.