Dags att fasa ut Roundup – för mångfaldens skull
Det behövs ett paradigmskifte inom det globala jordbruket för att möta hållbarhetsutmaningen. Det konstaterar FN:s jordbruksorgan FAO. Ett skifte där man måste beakta både klimatet och den biologiska mångfalden.
Och då måste man kunna ifrågasätta ogräsmedel som Roundup.
Den internationellt erkända farmen i Le Bec Hellouin i Frankrike är en av de klimatsmartaste i hela världen – samtidigt som de är rekordproduktiva. De använder inte ett uns av kemiska bekämpningsmedel eller fossil energi samtidigt som området kryllar av biodiversitet.
I skuggan av nyheter om massiv djur- och insektsutrotning samt en överhängande bikatastrof är det viktigt att komma ihåg att klimatsmarta åtgärder också behöver vara holistiska.
Man pratar ofta om planetära gränser, där klimatet fått kanske mest uppmärksamhet. Men vi har även passerat gränsen för utarmning av den biologiska mångfalden. Hur vi brukar våra jordar och vad vi sätter i den gör stor skillnad för biodiversiteten. Här blir det tvivelaktigt att, som Fredrik Rosenqvist i tidningen Åland (27.10), argumentera för användning av växtskyddsmedlet Roundup som innehåller glyfosat.
Glyfosat är ett omstritt medel, där debatten har rasat länge. Den används både inom jordbruket för att få bukt med jobbiga ogräs, som kvickrot, men också av privatpersoner samt i offentlig växthantering. I fjol godkände EU att ämnet får säljas åtminstone fram till slutet av 2022, men bland annat Frankrike har kraftigt motsatt sig.
Monsanto har nyligen dömts till mångmiljonbelopp i USA efter att en man stämt företaget för att ha orsakat cancer. Nu anklagas de även för att ha drivit en påverkanskampanj för att få ämnet godkänt i EU. Men den kanske mest oroväckande glyfosatnyheten är ändå att det skadar världens bipopulationer.
En färsk studie konstaterar att medlet påverkar binas kognitiva kapacitet och de får således svårt att hitta hem till kupan.
Det tåls inte nog poängteras hur viktiga bina, och andra småkryp, är för vår matproduktion och överlevnad. Etymologer förutspår en insekts ”Armageddon” till följd av överanvändning av bekämpningsmedel, föroreningar, habitatsändringar samt klimatförändringen. Det totala antalet flygande insekter har konstaterats minskat med tre fjärdedelar de senaste 25 åren.
Även om bönderna själva har koll på insekternas betydelse, så är det inte ofta som krypen ges utrymme i den offentliga jordbruksdebatten. Den fokuserar oftast på klimatfrågan, där diskussionen går het mellan sympatisörer av ekologiskt och konventionellt. Men enligt många forskare är det inte så stor skillnad.
”När det kommer till klimatutsläpp så är det korta svaret att det är plus minus noll mellan det konventionella och det ekologiska jordbruket,” säger Maria Wivstad på centrumet för ekologisk produktion vid Sveriges Lantbruksuniversitet till Aktuell Hållbarhet. Hennes tes stöds av svenska livsmedelsverket.
Erik Steen Jensen, professor i jordbruksvetenskap vid SLU, säger i Forskning och Framsteg att det är både gammalmodigt och destruktivt att ställa de två formerna av jordbruk mot varandra. ”Båda produktionssystemen existerar, och det finns behov av att arbeta med hållbar utveckling av båda”, konstaterar han.
Och den hållbara utvecklingen måste kunna göra rum för både klimatförebyggande åtgärder och miljöförbättrande sådana på samma gång. Här har bland annat permakultur, ett designverktyg som jobbar med strategisk ekosystemsliknande odling, samt kollagrande skogsträdgårdar dykt upp som intressanta modeller.
På den klimatneutrala gården i Frankrike har man en hög avkastning samtidigt som man har hög biodiversitet. Det visar att det finns sätt att tackla klimatkrisen som också gynnar andra miljöfaktorer.
Hållbar odling handlar inte om att välja mellan ekologiskt och konventionellt, utan om att ta vara på det bästa från olika produktionssätt och hjälpmedel. Det blir farligt att fastna i polariserade skyttegravar.
För att fixa miljökrisen, som innefattar både klimat och biodiversitet, så behövs allas insatser. I synnerhet insekternas.
