Clownskräcken är ett tidsdokument
Barn drabbas och blir rädda när vuxna inte tar ansvar för vad de delar.
Clowner vid skolan! Clowner på Klinten! Någon postar en bild med knivar och lampa och konstaterar att det är nödvändig utrustning för promenaden. Någon skriver att hen lovar skydda sina döttrar.
Så här såg några av de många jodlarna ut i början av veckan då hela Åland likt övriga Norden snackade farliga clowner. Att applikationen tillåter skribenter att skriva anonymt verkar dessutom ha lett till att de sociala spärrarna släppt.
Trenden med clownerna härstammar från USA där det började gå rykten om farliga två clowner i South Carolina i mitten av augusti.
Sociala medier är förstås en av anledningarna till att clownskräcken spridit sig till andra länder. Men hade både vuxna, barn och, framförallt, journalister varit bättre på att avslöja fall som handlar om farliga clownattacker och vilka som bottnar i att ungdomar inte hittar på något vettigare att göra, hade trenden aldrig spritt sig på det här sättet.
I nu läget finns ett ytterst begränsat fall bekräftade attacker som inte alls är rimligt med den uppmärksamhet som fenomenet fått.
Skillnaden mellan clowntrenden och andra internetfenomen som iskallt vatten, en sked kanel eller hashtaggs-kampanjer om sexuellt våld är att clowntrenden skrämmer både barn och vuxna. Den gångna veckan är det inte bara ett och två barn som inte velat gå hem ensamma från sina kompisar just på grund av den clownhysteri som omger oss. Att barn skräms upp på det sättet är inte okej.
Vi har varit rädda för clowner i över 100 år. Det befästs i både böcker och filmer. Men varför griper den tag om oss nu?
2016 års clownskräck är också ett tidsdokument på hur snabbt trender tar spinn och blir virala. Men kanske är den också ett tecken på något annat. Den svenska krönikören Jack Werner har i veckan fått kombinera sina något udda expertområden; källkritik och spökhistorier. Werners analys är att den främlingsfientlighet som vi sätt växa under de senaste åren får pysa ut i hatet mot clownerna.
I Finland har vi sett gatugarden Soldiers of Odin som ska skydda ”ursprungsbefolkningen” och organisationen Rajat kiinni (sv. Stäng gränserna) vill värna den finländska befolkningen. Det senaste året har flera gruppvåldtäkter uppmärksammats. De här signalerna verkar få känslan av osäkerhet att öka i samhället, framförallt hos dem som redan är misstänksamma mot personer från andra kulturer, trots att antalet brott enligt statistiken minskar.
Sett till de åländska reaktionerna på Jodel verkar det ligga något i det han säger. För lika rädda som folk var för clownerna, lika benägna var de anonyma skribenterna att berätta hur de skulle ta tillbaka makten på gatorna.
