Chockerande hur ofta barn usätts för groomning
Många barn som råkat ut för groomingförsök berättar inte åt någon vuxen förrän långt efter att det inträffat – om de berättar alls. Samtidigt visar en ny kartläggning att nästan en tredjedel av finländska barn får meddelanden av sexuell karaktär via internet åtminstone en gång i månaden.
Ett själsligt ärr för livet. Så beskrivs sexuella kränkningar över nätet. Det kan vara lika traumatiserande som om övergreppet skulle skett fysiskt. Konsekvenserna kan vara posttraumatisk stress och psykisk ohälsa som följer med upp i vuxen ålder.
De sexuella inviterna på nätet riktade till barn, så kallad grooming, är alltså ett oroande folkhälsoproblem. Och det är chockerande hur vanligt förekommande det är.
62 procent av finländska barn har via nätet blivit kontaktade av en person som de visste, eller misstänkte, var en vuxen eller åtminstone någon som är fem år äldre. Av de 1 762 barn i åldern 11–17 år som svarat på Rädda Barnens senaste enkät svarade 29 procent att de får meddelanden med sexuella undertoner en gång i månaden, 17 procent svarade en gång i veckan.
Värst drabbade var barn som inte ville definiera sitt kön följt av flickor.
För en del av barnen ledde groomingförsöken till ångest, nedstämdhet och depression. Barnen vittnade även om att de kände sig generade eller skyldiga.
Över hälften av de som råkat ut för ett groomingförsök hade berättat åt någon. Men oftast först en lång tid efter att händelsen skett. Endast 12 procent har anmält saken till myndigheter, såsom skolhälsovårdare eller polis.
Utredningen visar att barn är duktiga på att känna igen tecken på grooming när konversationerna blir mer explicita i sitt syfte (som när personen de chattar med begär bilder av olika slag eller skickar meddelanden med sexuella undertoner) och är kapabla att avsluta konversationer som inte känns okej. Men många barn upplevde det inte konstigt att få beröm, bli ombedd att uppge kontaktuppgifter eller inleda ett vänskapsförhållande med okända personer. Överlag konstateras det i rapporten att det är oroväckande hur ofta barn pratar med främlingar på nätet. Över hälften upplevde det som ”naturligt”.
Orsaken till att barnen börjat prata med någon okänd är för att de varit uttråkade eller nyfikna.
”Barn behöver information och vuxenstöd för att kunna skydda sig bättre på nätet”, säger Tanja Simola som är specialsakkunning vid Rädda Barnen i den omfattande rapporten.
Rädda Barnen är en instans som även på Åland lägger ner mycket tid på att utbilda lärare, föräldrar och barn i nätets faror. De konstaterar att det viktigaste är att man visar intresse för vad barnet gör på nätet och empatiskt lyssnar på vad de har att säga. De flesta barnen i undersökningen hade berättat först när någon vuxen frågat om saken.
Enligt Elza Dunkels, docent i pedagogiskt lärande vid Umeå universitet och som forskat i ungas nätanvändning sen 1990-talet, är det också viktigt att som förälder inte visa sin egen panik och rädsla gällande just grooming. Och att inte på något sätt skuldbelägga barnet för hur den beter sig på nätet eller för att hen lägger upp bilder. Ansvaret ligger alltid på den vuxna som kontaktar barnen i ett syfte att utnyttja dem.
”Sexuella förövare jobbar som spammare. De skickar tusentals kontaktförsök och ser sen vem som nappar”, säger hon till Svenska Yle.
Men trots att internet har gjort det enklare för vuxna människor med avskyvärda intentioner att hitta offer måste man komma ihåg att det också är en plats för kreativitet och gemenskap. Internet är för många barn en fantastisk plats för att hitta likasinnade, söka information, spela och hitta underhållning. BRIS i Sverige påpekar att barn och unga som har svårt att hitta vänner och gemenskap offline har fått helt andra möjligheter online. Det är inte verktyget i sig som är problemet, det är människorna som använder det för fel syften.
Lösningen är alltså inte att ta ifrån barnen internet, utan att tillsammans utforska webbvärlden och finnas tillgänglig när barnet har frågor eller känner sig obekväm.
Fråga hellre för mycket än för lite.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
