Bygg flera broar, riv inte de som finns
Åland måste försvara sin ställning i Helsingfors.
Men i stället för att hota med att spränga broarna till riket måste arbetet med att bygga upp broarna på nytt nu ta vid.
Nya Åland berättade i fredags att en radikal minskning av klumpsumman godkändes av regeringen Sipilä i samband social- och hälsovårdsreformen. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström fick återigen kasta sig in i krishanteringsläge för att försöka reda ut vad som egentligen hade hänt.
Just krishantering har den åländska riksdagsledamoten fått ägna sig åt fler gånger än han hade önskat under sin mandatperiod.
Relationen mellan Åland och Finland har de senaste åren genomgått ett flertal kriser. Ålands Framtids partiledare Axel Jonsson meddelade redan i fredags att partiet önskar att landskapsregeringen inleder en självständighetsprocess. Det är inte omöjligt att allt flera ålänningar kommer till samma slutsats, och att stödet för självständighetsrörelsen växer om den redan skadade relationen mellan riket och Åland inte förbättras.
Det turbulenta året är ett kvitto på att vi behöver en stark försvarare av självstyrelsen i Helsingfors.
Löfström sparade inte på krutet när han först uttalade sig om klumpsummemissen. Ett slag i ansiktet på självstyrelsen, kallade han det. Men redan dagen efter var det fokus på problemlösning igen. Då pratade han om att lösa situationen genom dialog och ömsesidig respekt. Det hade varit lätt att fastna uppe på barrikaderna och stirra sig blind på riksregeringens behandling av frågor som rör Åland de senaste åren.
Det är viktigt att våga ryta ifrån när självstyrelsen utmanas. Det är också viktigt att följa upp det med pragmatism.
Åland har bara en ledamot i riksdagen, och ensam är inte stark. Därför blir nätverket oerhört viktigt. Löfström har byggt upp ett nätverk som förstärker hans röst när han väl ryter ifrån.
När Löfström gick till val stod han sig på Centerns lista, men när han skulle välja riksdagsgrupp blev valet Svenska Folkpartiet, SFP. Hade situationen med klumpsumman undviktits om Löfström hade suttit med i regeringspartiet Centerns riksdagsgrupp i stället för oppositionspartiet SFP:s?
Knappast, eftersom regeringens ministrar inte verkar ha haft koll på vad social- och hälsovårdsreformens inverkan på klumpsumman såg ut att bli. Det kom till och med som en överraskning för Ålandsminister Anne Berner.
Arbetet med att bygga upp relationerna börjar nu från ruta ett igen. Samtidigt som Ålands roll måste försvaras, även i fortsättningen. Vid ett flertal tillfällen har Juha Sipiläs regering sagt att den vill stärka relationerna med Åland, och nästan lika många gånger har ålänningarna tappat hakan och undrat hur beslutsgången har gått i Helsingfors. Det beror knappast på illvilja.
Reformerna som nu genomförs går i snabb takt och Sipiläs regering borde snarare beskyllas för slarv, än att ha intentioner att försöka underminera självstyrelsen. Men när regeringen Sipilä inte lyckas handla enligt sina intentioner skapas en åländsk känsla av nya tomma löften och sprider det växande missnöjet.
Och även fast missnöjet just nu är stort på Åland så har de åländska politikerna också ett ansvar att agera diplomatiskt. I stället för att Åland hotar med att spränga broarna till riket måste de byggas upp på nytt, på en stadigare grund.
