Bulvanaffärer är inte bra för självstyrelsen
Nya Ålands granskning av den så kallade bulvanaffären har väckt engagemang både bland allmänhet och den politiska oppositionen.
Det är problematiskt om företrädare för Ålands lagting kan kopplas samman med försök att kringgå de åländska jordförvärvsreglerna.
Nya Ålands granskning av lagtingsledamöterna Marcus Måtar (Ob) och Bert Häggblom (Ob) sammankopplar deras juristbyrå med en misstänkt bulvanaffär med syfte att kringgå de åländska jordförvärvsreglerna.
Enligt tidningens granskning försökte ett svenskt par 2018 köpa en åländsk fastighet via ett ombud. Landskapet anade ugglor i mossen och stoppade affären. Nyans granskning visar att Cityjuristerna har varit inkopplade för att bistå processen juridiskt – och fortfarande hjälper bulvanen, som just nu försöker bli registrerad ägare till fastigheten som privatperson.
Häggblom och Måtar tillbakavisar uppgifterna och menar att det inte rör sig om någon bulvanaffär alls. När frågan lyftes ”i ett tidigt skede” ska Häggblom avrått sina klienter från ett sådant förfarande.
Men i den dokumentation som lämnades in till landskapet och som Nya Åland har tagit del av framkommer däremot att fastigheten betalades av det svenska paret.
Huruvida detta enligt lagens mening ska klassas som en bulvanaffär måste slutligen avgöras i en domstol, det är inte en fråga för lagting eller folkopinion. Om det skulle visa sig vara så kan det i förlängningen också finnas ett straffrättsligt ansvar (det skulle i så fall kunna röra sig om registeranteckningsbrott), men även detta är en fråga för en domstol.
Man ska alltså vara försiktig med att säga någonting om vad uppgifterna Nya Åland har fått fram innebär för de inblandade.
Men det ser inte bra ut att lagtingets vice talman (och blivande talman) och en lagtingsledamot kan förekomma i sammanhang där syftet är att kringgå de åländska jordförvärvsreglerna, ett fundament i den åländska självstyrelsen. I lagtingsordningen står att varje lagtingsledamot är skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder samt iaktta lag. Talmannen är det politiska Ålands högsta företrädare och har även en framskjuten position i självstyrelsefrågor.
Revideringen av den totala självstyrelselagen står inför dörren, en process där Åland tillsammans ska vara ambitiöst i att utveckla vår självstyrelse. Om det ens kan verka som att det finns ett politiskt sanktionerat sätt att kringgå reglerna för den som har rätt kontakter eller har tillräckligt mycket pengar så blir det betydligt svårare att motivera vår särställning i framtiden.
Under den senaste veckan har frågor riktats till lantrådet Veronica Thörnroos (C) huruvida hon fortsättningsvis har förtroende för de obundna ledamöterna. Förtroendefrågan lyfts också i ett spörsmål från oppositionen.
Det är två processer som har blivit sammanflätade. För Veronica Thörnroos som regeringsföreträdare har inget inflytande över hur lagtinget ska agera när talmannen väljs. Regeringen har heller inget tolkningsföreträde vad gäller lagtingsledamöters lämplighet. Men som ledare för det största partiet i lagtinget finns däremot en plattform.
Thörnroos har vid flera tillfällen meddelat att hon står bakom de obundna ledamöterna och att de har hennes fulla förtroende.
Att Bert Häggblom utnämns till talman är en del av den politiska överenskommelse som skapade regeringssamarbetet. Redan i regeringsförhandlingarna diskuterades frågor om politikers medverkan i juridiska processer som riktar sig mot landskapet.
Vad Nya Åland erfar finns en överenskommelse som går ut på att blivande talman inte ska driva nya processer mot landskapet. Det går att göra tolkningen att den så kallade bulvanaffären inte är en ny process.
Så må det vara, men frågan är om det spelar så stor roll att de uppgifter som nu har framkommit inte bryter en intern överenskommelse.
För det är just nu som frågan briserar, och de politiska företrädarna måste förhålla sig till den information som nu finns tillgänglig. Och den så kallade bulvanaffären ger inte ett vackert skimmer över den åländska självstyrelsen.
