Det är positivt att landskapets budget visar ett stort plus, men det skapar ett pedagogiskt problem att motivera nedskärningarna. Dessutom ser de andra stora politiska projekten ut att gå i stå.
Landskapsregeringens förslag till budget 2027 är presenterat, och för de som bryr sig om ekonomin (de flesta, enligt senaste Åland Gallup) är det positiv läsning. Landskapet har brottats med ett strukturellt underskott i ekonomin sedan många år tillbaka och det är man nu på väg att spara bort. Det skadar förstås inte att några företag går ohemult bra vilket ger stora intäkter för landskapet, både vad gäller samfundsskatter och skatt på utbetalda dividender. Men som finansministern säger: det är klokt att spara nu, innan man måste göra det i panik för att pengarna är slut.
Däremot så finns ett uppenbart pedagogiskt problem. Delar av oppositionen kan nu med eftertryck hävda att det överskott som finns i landskapets kassa borde gå till de områden som nu drabbas av nedskärningar. Och även om de förstås har rätt i sak så är det knappast ökade offentliga utgifter som gör Åland bäst rustat för framtiden. Förr eller senare slutar de exceptionellt stora skatteintäkterna att trilla in, och då är det bra att redan nu förbereda sig på det.
Budgeten ger också en anledning att uppdatera sig om regeringen Sjögrens stora projekt. Redan veckorna före budgetpresentationen blev det klart att det inte går riktigt så bra som man säkerligen hade hoppats på. Självstyrelselagen nämns i budgeten, men som en uppenbar besvikelse. Ingen revision denna gång heller.
Inte heller de stora planerna för skärgårdstrafiken finns med. De pausades redan tidigare i höstas eftersom ingen kunde lägga ett anbud som var tillräckligt lågt för att klara taket på 340 miljoner euro. Regeringen har aviserat att nästa runda kommer i en ändringsbudget, vi får väl se om det finns stöd för en sådan fullmakt i lagtinget.
Inte heller vindkraftssatsningen Sunnanvind har vind i seglen. Området krymper och modellen som landskapet har valt gör projektet till en högoddsare. Inga garantier vad gäller ett fast elpris ges de bolag som vill etablera sig, vilket uppenbart ökar risken för den som vill etablera en vindpark i åländska vatten. Konsultfirman Sweco gör dessutom bedömningen att en stor åländsk vindpark inte kommer att bli lönsam. Knappast lockar sådana slutsatser vindkraftbolag som har möjlighet att bygga på andra ställen till bättre villkor. Landskapsregeringen har varit tydlig med att man vill löpa linan ut vad gäller projektet. Och det är förstås en klok tanke. Men som läget ser ut nu kan man knappast hoppas på att havsvindkraft norr om Åland blir nästa stora kassako.
Sedan har vi ÅHS. Trots lättnader vad gäller gamla skulder så finns sparkraven kvar. Inga nya tjänster ska inrättas 2027 (förutom de som omfattas av redan givna fullmakter). Sjukhuset ska även vara restriktiva med att besätta vakanta tjänster, enligt budgetförslaget.
Men trots ett miljontillskott för att radera gamla ouppfyllda inbesparingar inom ÅHS verkar allmänhetens missnöje finnas kvar. Söndagens demonstration lockade färre, men ändå många. Och de 5 000 som sägs ha skrivit på uppropet mot flytten av den palliativa avdelningen är en betydande del av den åländska väljarkåren.
ÅHS ledning, både tjänstemän och politiker, befinner sig i en akut förtroendekris som inga pengar kan lösa. Det som krävs är att man på ett tydligare sätt tar kontroll över kommunikationen och klarar av att berätta om de återgärder man planerar att genomföra på ett mycket tydligare sätt. Att den kritiserade flytten av palliativa ”pausas” räcker inte för att lugna ålänningarna, speciellt inte när det knappt går att få ett rakt svar på hur lång pausen är.
ÅHS tar, sin storlek till trots, ganska litet utrymme i landskapsbudgeten. Däremot upptar den majoriteten av syret i den politiska debatten. Om de som har ansvar för ÅHS ska ha någon chans att lindra detta missnöje så krävs tydlighet. Vad, varför, när, hur och vem som påverkas – det är frågorna som måste kunna besvaras varje gång nyhetsmaskineriet runt sjukhuset drar igång.
Att genomföra förändringar är alltid tufft. Det är förstås tacksamt för landskapsregeringen att befinna sig i ett läge där man ännu kan välja hur stora sparkraven ska vara. Även om det goda ekonomiska läget förstås gör det svårare att motivera för ålänningar som oroar sig för sämre service när det uppenbarligen finns pengar i kassan. Men alternativet, att vänta tills läget är akut, är nog ändå värre.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
