Börja prata om det konkreta
Nu har ålänningarna gett sitt stöd åt en ny kommunstruktur. Men vilka de konkreta effekterna blir är ännu oklart.
Den åländska kommunkartan borde moderniseras. Hur är däremot oklart. Den tydliga signalen skickar ålänningarna till landskapsregeringen, enligt utredningen som Ålands statistik och utredningsbyrå, Åsub, presenterades i går. Resultatet är en liten men oerhört viktig pr-seger för landskapsregeringen. Hittills har dens taktik varit att samla på sig så mycket kunskap och fakta som möjligt. Den har lagt stort tillit till att konsulter och statistiker ska presentera ett faktaunderlag som stöder tesen om att kommunstrukturen ska förändras. Det har den fått.
Samtidigt finns det fortfarande många som är tveksamma. Närmare bestämt 30 procent.
Störst är oron för hur trivseln, servicen och närdemokratin påverkas. Kommunpolitikerna är mer skeptiska än medeltalet, de vill att kommunerna ska stå på sina egan ben. Men hur självständig är man om man är helt beroende av att landskapet ger pengar? Här är det viktigt att poängtera att det sällan handlar om att kommunerna misskött sin ekonomi. Det är helt enkelt väldigt svårt att få ekonomin att rulla med ett så litet befolkningsunderlag som flera åländska kommuner har. Att befolkningen blir allt äldre underlättar inte utmaningen. När pengar i landskapets kista minskar är det ett faktum att något måste göras om landskapet inte ska börja ta lån för att klara av den dagliga driften.
Vilken service som kan centraliseras och vilken som ska finnas kvar i kommunerna borde diskuteras flitigare. Den som påstår att man inte gör kommunsammanslagningar för att spara pengar är inte ärlig. I praktiken betyder en sammanslagning med stor sannolikhet betyda att service centraliseras. Framför allt regeringspartierna borde öppna upp för hur de resonerar kring hur vård, skola och äldreomsorgen ska organiseras i framtiden. Det är ingen lätt diskussion att föra men det är hög tid att den inleds.
En bredare överenskommelse mellan politikerna är inte absolut nödvändig, men den vore välkommen. Kommunstrukturen kan inte vara något man ändrar mellan varje val. Frågan är därför vilken analys oppositionen gör. Att nu nästan 70 procent av ålänningarna vill ha en ny kommunkarta borde få samtliga oppositionspartier att fundera om de verkligen har uppbackning för sin politik. Gruppen som motsätter sig kommunsammanslagningar är dessutom krympande vilket borde vara ett varningstecken för politiker som vill bli invalda. När Centern har uppmanats komma med egna lösningar har de tyckt att det är orättvist med motiveringen att landskapsregeringen har betydligt större resurser. Det är visserligen sant. Men skulle centerpolitikerna med sin arbetskapacitet sätta sig ner och arbeta med den här frågan skulle de säkert kunna komma med mera konstruktiv kritik än ”det är bra som det är”.
Den jokern i leken är landskapsandelarna. I dag är de en märkbar del av alla kommuners ekonomi och därför användas som både morot och piska. Frågan är därför om landskapsregeringen kan locka flera kommunpolitiker till sammanslagningar med landskapsandelspengar? Det borde ligga i kommunpolitikernas intresse att ge sina nuvarande kommuninvånare så bra förutsättningar som möjligt inför en kommunsammanslagning.
Det spelet har ännu inte börjat. Men det kan räcka med att en oppositionsrepresentant i till exempel Finström, Hammarland, Geta och Sund inser att deras kommun kan ha mycket att vinna på genom en kommunsammanslagning för att maktspelet om landskapsandelarna drar i gång.
