Bonusblunder av bollförbundet
Att bollförbundet betalar mer till manliga landslagsspelare i fotboll än kvinnliga är inte diskriminering. Det slår jämställdhetsombudsmannen i Finland fast.
Men motiveringen är bristfällig.
Diskussionen har pågått i den nordiska idrottsrörelsen sedan 2017. Då strejkade det danska damfotbollslandslaget för att få likvärdig ersättning. Också i Finland lyftes frågan vilket ledde till att det finska bollförbundet utreddes för diskriminering. En av motiveringarna till utredningen är att bollförbundet får statligt stöd och därför borde arbeta för jämställdhet.
Som en följd av den allmänna debatten avstod dessutom de finländska landslagsherrarna ungefär en tredjedel av sina ersättningar för att på så sätt frigöra pengar till sina kvinnliga kollegor.
Jämställdhetsombudsmannen Jukka Maarianvaara har kommit fram till att bonusskillnaderna inte strider mot förbudet mot diskriminering i jämställdhetslagen. Förbundet har rätt att dela ut större bonusar till herrarna än damerna.
Ett argument som läggs fram är ett den ekonomiska situationen inte är jämförbar. Herrarnas landslagsfotboll omsätter mycket mer pengar och är en vinstaffär som bidrar till att finansiera dam- och juniorlagen.
Då uppstår en viktig fråga: hur man ska värdera ett idrottsvärv?
Enligt jämställdhetsombudsmannen är uppenbarligen intäkterna som det värvet genererar en betydande faktor, ersättningarna är också en bonus för det ekonomiska resultatet.
Det blir förstås ett ställningstagande i sig. Utgångspunkten borde vara att ersättningen från förbundet ska vara samma. Och vill förbundet premiera ett visst lag så borde idrottsliga prestationer vara utgångspunkten i stället för intjänade euro.
Inom många andra idrotter är det idrottsliga prestationer som ligger till grund för bedömningen. Inte hur populär idrottaren är eller hur tv-siffrorna ser ut när just den idrottaren tävlar. Det är snarare en fråga för privata sponsorer som tjänar pengar på synlighet.
Finlands herrlag är på plats 60 på Fifas världsranking, av 211 nationer. Finlands damer rankas som världens 32 bästa lag, av 155 nationer. De finländska damerna har vid tre tillfällen spelat Europamästerskap, med en semifinal som främsta merit. De finländska herrarnas saldo är noll.
Vad gäller utgångspunkten i genererade intäkter borde också den ekonomiska situationen i övrigt gällande dam- och herridrott vara en faktor. En snittlön i den finska herrligan i fotboll är 19 800 euro per år. Det är svårt att hitta en motsvarande sammanställning för damligan.
En fingervisning går dock att hämta från en granskning gjord av SVT, NRK och Yle 2018. De gjorde en jämförelse mellan de 329 främsta herr- och damidrottarna i tio stora sporter i Norge, Sverige och Finland. Den visade att i genomsnitt tjänar kvinnor 3 cent för varje euro som männen tjänade. Inom fotbollen tjänade de främsta finländska damerna en snittlön på 17 000 euro, för de bästa fotbollsherrarna var snittet 400 000 euro.
Det visar förstås inte hela bilden av hur gemene fotbollsspelare har det, men kan vara mer relevant utgående från landslaget, där de bästa ju förhoppningsvis deltar. Då blir skillnaden en indikation på att de finländska fotbollsherrarna troligtvis klarar sig med likvärdiga bonuspaket som damerna på landslagsnivå.
Eller som Tinja-Riikka Korpela, kapten i landslaget uttryckte det:
– Allt ekonomiskt stöd vi kan få är viktigt. Det handlar inte om några stora summor, herrarna skulle knappt märka om de fick det, men för oss betyder varje tusenlapp mycket.
Jämställdhetsombudsmannen konstaterar vidare att likvärdig ersättning skulle vara ett starkt ställningstagande att dam- och herrfotboll är lika värdefull och viktig.
Det skulle inte bara vara ett starkt ställningstagande, det skulle vara ett korrekt ställningstagande.
