DELA
Foto: Stefan Öhberg
Lagtingets funktion är viktig, även när läget är skarpt. Men en bredare politisk överenskommelse gällande pandemihanteringen hade knappast gjort den bättre.

Behövs mer politik i pandemihanteringen?

Regeringen Thörnroos har de senaste veckorna fått kritik för de snabbt ökande coronafallen och nu höjs röster om att både lagting och opposition borde få större inflytande över besluten kopplade till coronapandemin. Men är mer politik i pandemihanteringen rätt väg att gå?

Åland befinner sig i ett utsatt läge. Nästan 1 000 nya coronafall har inrapporterats på en vecka och avsaknaden av restriktioner under jul- och nyårshelgen – som av många anses vara ursprunget till den snabba smittspridningen – har resulterat i en kritikstorm mot landskapsregeringen. Regeringen har, sina brister till trots, lyckats hålla fanan högt under mandatperioden mycket tack vare hanteringen av just coronapandemin. Den fanan är nu på väg mot halvstång och vägen framåt är snårig. Distansundervisning i skolorna är på tapeten, ÅHS är i beredskapsläge.

Från delar av oppositionen har kritik framförts mot att lagtinget är åsidosatt, att det inte får någon information och inte heller något inflytande över besluten att stävja smittspridningen i samhället. Riksdagen har varit mer involverad än vad lagtinget är, menar kritikerna. På sociala medier meddelar partiledarna för både Liberalerna och Socialdemokraterna att de ställer upp för breda politiska överenskommelser. I ett tidigt skede av pandemin föreslog Liberalerna att Åland borde bilda en samlingsregering med samtliga partier för att undvika partipolitik i pandemin. Något sådant förslag är inte aktuellt i dagsläget, men med tanke på kritiken är förslaget åtminstone i teorin inte särskilt långt borta.

Många är förstås nu oroliga och frustrerade, med all rätt.

Att inkludera lagtinget skulle troligtvis medföra en större öppenhet kring besluten. Lagtinget är trots allt vår folkvalda lagstiftande församling, som har till uppgift att tillsätta och granska landskapsregeringen.

En bredare politisk koalition skulle också signalera för ålänningarna att alla är involverade och står bakom besluten – en enighet som landskapsregeringen skulle stärkas av.

Oppositionen hade förstås också fått en fjäder i hatten genom att visa sin villighet att ta ansvar i svåra tider.

Men hade besluten blivit annorlunda, eller bättre om en bredare politisk bas hade varit inkluderad? Troligtvis inte.

Den samarbetsgrupp som landskapsregeringen har tillsatt, som förbereder de beslut som sedan fattas, består av sakkunniga. Och även om gruppen såklart inte är homogen och inte kommer fram till en gemensam slutsats varje gång så består den ändå av våra främsta experter inom respektive område. Där finns ÅHS, tjänstemän i landskapsförvaltningen, landskapsläkaren och THL.

Ett bra exempel på att det är svårt att fatta ”rätt” beslut är just frågan om närundervisning kontra distansundervisning. Nästan var trettionde ålänning har testat positivt för covid-19 den senaste veckan. De flesta samhällsfunktioner är hårt belastade och smittotalen lär knappast gå ner av att samla elever i klassrum. Samtidigt menar ansvarig minister Annika Hambrudd (C) att förra perioden med distansundervisning var slitsamt för många elever, att konsekvenserna blev större än vad man först hade trott. Det är förstås en farhåga att ta med i beräkningen.

På Åland är kunskapsläget splittrat, likaså i riket, där vissa förordar närstudier och andra vill se distansundervisning. Preliminära studier visar också att den nya coronavarianten inte ger lika allvarliga symtom som andra.

Beroende på vilket perspektiv man väljer så kommer beslutet att vara antingen rätt eller fel. Rent objektivt finns för- och nackdelar med båda.

Det är bra att landskapsregeringen bygger sina beslut på sakkunnigas utlåtanden och inte på politikers och hobbyepidemilogers åsikter. Men det sagt blir besluten inte alltid rätt. Delvis på grund av att det inte alltid finns ett rätt svar. Därför är det bra att det finns ett aktivt lagting som granskar landskapsregeringens beslut även vad gäller pandemihanteringen.

Men tron att en bredare politisk bas hade fattat andra, eller till och med bättre beslut gällande vägen framåt är nog att tillskriva politiken en för stor betydelse. Mer politik i pandemihanteringen hade knappast gjort den bättre.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp