Behovet bakom konspirationsteorier
Konspirationsteorier gror i osäkra tider och kan ha allvarliga konsekvenser.
Men i grunden kan ligga både rädsla, ilska och missnöje. Känslor som är äkta, även om teorierna är falska.
Covid-19 orsakas av 5G. Jorden är platt. Månlandningen skedde aldrig. Klimatförändringen är ett kinesiskt påhitt.
Det finns konspirationsteorier om det mesta och vissa får mer uppmärksamhet än andra. Men en sak är säker, misstron mot etablerad vetenskap och kunskap blir vanligare i kristider. Det säger något om vad osäkerhet gör med människor.
”Många människor som inte annars skulle underhålla sådana tankar rör sig mot dem, eftersom de känner att det är en krissituation. Kanske känner de sig maktlösa eller som att de inte har kontroll.”
Det konstaterar forskaren Karen Douglas i ett avsnitt av P3 dokumentärprogrammet Dystopia.
Konspirationstänkandet existerar inte i ett vakuum. Det behöver näring och effektivt gödsel är rädsla eller osäkerhet. När världen ter sig galen eller skrämmande är det tröstande att hitta svar, även i de mest otroliga former.
Och vi ska inte glömma att det faktiskt funnits och finns riktiga konspirationer. En viss mån av skeptisism och ifrågasättande är hälsosamt. Ofta grundar sig konspirationsteorier i en oro för maktkoncentration, global ojämlikhet, brist på politisk transparens eller massövervakning.
Alla legitima saker att oroa sig för. Men var går då gränsen mellan hälsosamt ifrågasättande och konspirationer?
Till saken hör att riktiga konspirationer sällan avslöjas av konspirationsteoretiker. Och en konspirationsteoretiker låter sig ogärna, om inte aldrig, överbevisas av faktiska bevis. Detta för att deras trosävertygelser har en känslomässig dimension.
”De är historier om gott och ont, lika mycket som om vad som är sant”, säger Jovan Byford som forskat om konspirationer i över 20 år. Han listar på plattformen The conversation fem tips på hur man ska prata med en konspirationsteoretiker.
1. Inse att det inte kommer vara lätt. ”Beväpna dig själv med tålamod, och förbered dig på att förlora”.
2. Erkänn den emotionella aspekten som kan ge upphov i starka känsloyttringar. ”Var beredd på att lugna ner situationen och fortsätta dialogen”.
3. Ta reda på vad de verkligen tror. ”Genom att etablera vad och hur mycket någon tror på något gör det lättare för dig att svara”.
4. Hitta en gemensam grund. ”Undvik att kritisera eller förlöjliga. Identifiera gemensamma orosmoment och begränsa diskussionen till huruvida konspirationsteorin kan ge ett meningsfullt svar på problemet”.
5. Utmana faktan. ”Att knäcka en konspirationsteori kräver ett tvåsidigt tillvägagångssätt. Den första handlar om att ifrågasätta fakta och dess ursprung. Det andra är att ifrågasätta relevansen och värdet av konspirationsteorier rent generellt.”
Det viktigaste är dock att lösgöra sig från tankebilden att en konspirationsteoretiker är en galen person som vandrar runt i en foliehatt. Ingen är immun mot konspirationer och sanningen är att många av oss har vid något skede antagligen snuddat vid en eller flera av dem.
”Alla är en konspirationsteoretiker åtminstone ibland”, konstaterar Joseph Uscinski, författare till ”Amerikanska konspirationsteorier”.
Oavsett vi vill det eller inte så är faktiskt våra hjärnor funtade på ett sätt som gör att vi är receptiva för konspirationer. Människor letar efter mönster, orsaker och förklaringar. Inte minst när vi är oroliga.
”Konspirationsteorier är självförslutande i sin logik och lugnande i sin effekt: den målar upp en värld där ingenting händer på måfå, där moralen är enkel, där all information har gudomlig mening och alla människor har möjlighet att bestämma över sitt liv.” Det skriver Ellen Cushing, som hängav sig åt konspirationer i tonåren, i The Atlantic.
Konspirationer fyller ett behov. Men de är inte alltid harmlösa. I England har teleoperatörer trakasserats till följd av teorin om att 5G orsakar covid-19. I världen i stort motarbetas övergången till en fossilfri värld av klimatförnekare.
En osäker tid som den vi genomlever just nu, med pandemi och ekonomisk kris, är bensin på de konspiratoriska lågorna. Här är det viktigt att vi lyssnar till oron som bubblar under ytan. På rädslan, ilskan och missnöjet.
Om inte så kan vi förlora mycket av världens mänskliga hjärnkapacitet i en labyrint av förnekelse och obstinat övertygelse.
Det är inte bara en personlig tragedi, utan även en samhällelig och mänsklig förlust.
