Bättre kunskap om självstyrelsen nödvändigt för Ålands ekonomi
Ålands ekonomiska framgång hänger på landskapets behörighet att besluta i viktiga frågor.
Okunskapen om och missunnsamheten mot självstyrelsen i riket blev dock tydlig igen under förra veckan när vård- och landskapsreformen nådde grundlagsutskottet.
Den utvecklade självstyrelsepolitiken har varit en stor fråga i politiken under hela det nya lagtingsåret som började i oktober. Att självstyrelsen ska utvecklas har alla varit överens om, men hur man ska gå till väga har orsakat debatt.
Jan Sundberg, professor i statskunskap vid Helsingfors universitet, driver just nu ett forskningsprojekt om självstyrelsens kvaliteter. Han menar att Ålands ekonomiska framgång har ett samband med behörigheten att besluta i många viktiga frågor. Småskaligheten ger korta beslutsvägar, flexibilitet och en överblick över större områden. Det kompenserar och väger upp för bristen på djup specialkompetens.
Han säger också att Åland skulle tjäna på en utvidgad självstyrelse. När han föreläste på Åland förra veckan konstaterade han att landskapet kämpar i motvind, i riket är attityden att Åland som redan har det så bra inte behöver få det bättre.
Behandlingen av vård- och landskapsreformen i riksdagens grundlagsutskott förra veckan gav återigen en påminnelse om hur begränsad kunskapen om Ålands självstyrelse är bland en betydande del av beslutsfattarna i riket. Att hela reformpaketet kan falla om man inte beaktar självstyrelselagen och dess status har framställts som en nyhet i riksmedia och bland politiker i riket.
Men för Åland är det ingen nyhet. Att reformen skulle vara ett ingrepp på självstyrelsen har varit känt i flera år, också hos riksregeringen. Redan i ett tidigt skede av arbetet med reformen påtalade åländska representanter att dess förhållande till självstyrelsen måste lösas innan reformen kunde föras vidare.
Landskapsregeringen kom överens med riksregeringen om en lösning på problemet med Ålands ekonomiska system kontra reformen. Stopp tog det dock bland tjänstemännen på finansministeriet. Deras protester fick Samlingspartiet och Blå framtid att backa ur överenskommelsen.
Uppdraget att revidera självstyrelselagen blev en lång hinderbana under den sittande landskapsregeringens mandatperiod. Arbetet har till de delar de kommit till offentligheten präglats av bristande förtroende för vad självstyrda Åland kan och ska få besluta om.
Från rikshåll har man hävdat att de åländska lagarna inte håller tillräckligt hög kvalitet, eftersom en del fälls i Högsta domstolens granskning. Jan Sundberg menar dock att en så omfattande granskning som de åländska lagarna genomgår inte finns i riket. Man kan därmed anta att om rikslagarna hade granskats i domstol hade även vissa av dem fällts.
Enligt Jan Sundberg skulle en utvidgad självstyrelse särskilt i fråga om beskattningen bidra med större handlingsfrihet för Åland. Samtidigt skulle det inte påverka riket nämnvärt.
Sveriges regerings tillitsdelegation presenterade nyligen sitt huvudbetänkande där de kommer till slutsatsen att ett ökat handlingsutrymme för att kunna bygga ledarskap på förtroende och tillit ger de bästa resultaten för att bygga ett välfärdssamhälle. Ett större handlingsutrymme främjar kompetens och kunskap i organisationer på alla nivåer, visar betänkandet.
Skulle riket gå med på ett ökat handlingsutrymme för Ålands del kan man anta att även kompetensen inom självstyrelsen skulle gynnas. Det skulle vara till nytta för både Åland och riket.
Det hänger dock fortsättningsvis på kunskapen om självstyrelsen i Helsingfors och om man lyckas svälja lite av sin missunnsamhet.
