DELA
Foto: Wikimedia Commons
Nobelprisen instiftade av Alfred Nobel är belöning för många års fördjupad forskning och kravet är att den ska vara till nytta för mänskligheten. Att den stora massan upprätthåller en bred allmänbildning kan också vara till stor nytta för mänskligheten, eftersom den breda massan då kan undvika att bli lurad.

Baskunskaper kan vara till stor nytta för mänskligheten

Nu får vi veta vem som får årets Nobelpris – belöning för många års fördjupad forskning som varit till stor nytta för mänskligheten.
Samtidigt blir den breda massans baskunskaper om världen allt grundare och det blir allt svårare att hålla skillnad på sanning och lögn, fakta och konspiration.

63 procent av unga amerikaner i åldersspannet 18–39 år känner inte till att sex miljoner judar mördades när de blev tillfrågade om hur många judar som miste livet under förintelsen. Det här enligt Claims conference, en organisation som företräder förintelseöverlevares rättigheter och intressen.

56 procent kan inte identifiera vad Auschwitz-Birkenau är.

48 procent kan inte namnge ett enda koncentrationsläger eller getto från andra världskriget.

11 procent av unga amerikaner tror att judarna orsakade förintelsen.

Är det viktigt att kunna namnge koncentrationsläger? Hur många kan du? Vet du i vilket land Auschwitz-Birkenau ligger? Kan du ge exempel på ett judiskt getto? Vilka andra minoriteter och folkgrupper dödades av tyska nazister? Vilka andra folkmord känner du till?

Du kanske googlar fram den här kunskapen nu. Kollar av om den uppfattning du har stämmer. Vilka svar ger Google? Vad gör du med träffarna som antyder att det inte fanns några koncentrationsläger?

Vad är sant? Vad är falskt? Är allt relativt?

Informationsflödet är snabbt och diversifierat i dag. Det är många stora skeenden på gång samtidigt. Klimatkrisen och pandemin ställer mycket på ända. Samtidigt pågår en för framtiden väldigt avgörande valkampanj i USA där det är svårt att urskilja små sanningsgkorn i en strid ström av lögner och smutskastningskampanjer.

Hur ska man veta vad man ska tro? Vem ska man lita på? Ska ska man reagera när någon lägger ut texten kring kaffebordet och pratet är fyllt med konspirationsteorier, lögner eller tvetydigheter?

Journalisten och Rysslandskorrespondenten Anna-Lena Laurén skrev en krönika för Hufvudstadsbladet i oktober 2016 om vikten av att lära sig fakta utantill. Krönikan var en reaktion på ett citat av en lärare som hävdat att det är bra att skolan övergår från att lära ut enskilda fakta till att eleven ska förstå större helheter. Eftersom det alltid går att ta reda på enskilda fakta.

För Anna-Lena Laurén, som bor och verkar i det ryska samhället där propaganda är vardag är det verklighetsfrämmande. Det går att googla fram precis den fakta man själv önskar ta till sig, den som passar ens övriga världsbild.

Om man inte vet vem som låg bakom förintelsen och får väldigt olika svar när man googlar – hur avgör man vad som är sant?

Om man inte har en tillräckligt bred baskunskap, hur ska man då veta när man behöver vara på sin vakt och kolla sina fakta? Det är omöjligt.

Anna-Lena Laurén tackar i sin krönika den finska grundskolan för att den lärde henne att Sovjetunionen och Tyskland invaderade Polen från varsitt håll 1939. Att den baskunskapen sitter i ryggraden. Det gör att hon reagerar när man i Ryssland ständigt påstår att andra världskriget inleddes 1941.

Att ha grundkunskap om vad ett virus är och hur det sprids gör att vi kan ta ställning till uttalanden om att använda blekmedel i bekämpningen av viruset.

Att ha koll på grundläggande fakta gör att vi kan dra öronen åt oss när grannen vid kaffebordet, eller Googles algoritmer, serverar den ena konspirationsteorin efter den andra.

Den stora breda massan behöver dagligen ta ställning till information och budskap som inte är sanna. Det kräver att vi värnar om grundläggande baskunskaper i historia, samhällslära och olika vetenskapsgrenar. Det kräver att vi håller vårt såll rent så vi att kan skilja lögner från sanning, konspirationsteorier från fakta. Det kan nämligen, i det långa loppet, vara till stor nytta för mänskligheten.