Basinkomst är en trygghet
I coronakrisens spår har ekonomiskt stöd getts i form av både engångscheckar och månatliga bidrag runtom i världen. Vissa länder har stigit in och finansierat delar av löner. Nu lyfts idén om generell basinkomst på en bredare och universell skala. Kan det bädda för ett mer kriståligt samhälle?
USA har skickat ut checkar till alla hushåll, Tyskland ger en kontantsumma till alla frilansare, Danmark betalar 75 procent av arbetstagares löner, alla japanska medborgare får 930 dollar som engångsutbetalning, Sydkorea står för 70 procent av löner och Australien ger låginkomsttagare 750 dollar i handen.
Det finns många exempel på ekonomiska stöd som getts direkt eller indirekt till medborgare som plåster i den ekonomiska kris som pandemin orsakat. Men nu höjs röster för ett långsiktigt säkrande av den privata ekonomiska bärkraftigheten. Slagordet stavas basinkomst.
”Det är en icke-fråga”, konstaterar professor Guy Standing vid Londons Universitet till CNBC. ”Vi måste ha någon form av basinkomst förr eller senare”.
Och det är fler som tänker som honom. Några har gått från ord till handling. Spanien, exempelvis, har som första land i Europa tagit steg till att införa en permanent basinkomst för sina medborgare.
Finland gjorde förra året rubriker med sitt pilotprojekt för basinkomst, där 2 000 slumpmässigt utvalda arbetslösa personer fick 560 euro per månad i villkorslös basinkomst i två års tid. Syftet var att öka sysselsättningen och i veckan kom de slutliga resultaten som visar att sysselsättningseffekterna av försöket förblev små. Men människorna som deltog konstaterades vara gladare och mindre stressade. Deltagarna uppvisade också starkare tro på framtiden och på de egna samhälleliga påverkningsmöjligheterna.
Ekonomer världen över, samt FN, flaggar nu för att basinkomst kan erbjuda en trygghet för att dämpa ekonomiska kriser av det slag som coronapandemin orsakat. Pandemin har påmint oss om att vi inte är starkare än den svagaste länken.
En färsk studie visar att mer än 70 procent av européer stöder idén om basinkomst. I Finland ligger stödet på drygt 46 procent, men den enkäten gjordes innan coronakrisen. De senaste veckorna har både Vänsterförbundet och De gröna flaggat för att en insats för att trygga medborgarnas basala behov hade varit på sin plats under rådande omständigheter.
Basinkomst är inte en ny idé, utan något som florerat i utkanterna av den socialekonomiska diskussionen länge. Redan antikens Aristoteles diskuterade olika typer av så kallad medborgarlön. Men det är en vision som tidigare ofta avfärdats som utopi.
Men nu har basinkomsten fått ny luft under vingarna. Och kanske kan det vara ett sätt att trygga ett mer kriståligt samhälle med mindre stressade medborgare som har en stark tro på framtiden. Det behövs nu.
