DELA
Foto: Pixabay
Uppskattningsvis 350 barn omfattas av barnskyddets insatser på Åland. Även om en samkörning av kommunernas socialsystem är behövligt och efterfrågat så innebär det också en omställning. Inte minst för de barn som redan är i ”systemet”.

Barnskydd måste vara prio för KST

Barnskyddsärendena har ökat närmast explosionsartat på Åland.
Barns välfärd och rättigheter måste stå högt på KST-agendan.

Barnskyddsärendena på Åland stiger mycket snabbt och var 2018 745 till antalet. Men även missnöjesanmälningar kring barnskyddet ökar. Från 11 ärenden 2017 till 67 i fjol. För mindre än ett år sedan gick larmet om att en rad åländska kommuner har svårt att utreda behov av barnskydd i tid.

Det är två allvarliga signaler om vikten av skydd för våra yngsta och sårbara medborgare.

Rädda Barnen uttrycker i en insändare i Nya Åland fredagen den 28 februari djup oro över barnskyddet.

”Vi vill därför lyfta fram vikten av att Kommunernas socialtjänst (KST) får goda förutsättningar att förbereda sig för att 1 januari 2021 stå redo för att med moderna metoder trygga barnens rättigheter”.

Kommunernas socialtjänst, KST, ska fungera från och med årsskiftet. Det innebär att socialtjänsten ordnas inom ramen för ett kommunalförbund där samtliga åländska kommuner ingår. Alla kommuner har gått med i förbundet där ledorden är ”likvärdig service, samlad kompetens, ökad specialisering och ett gott rättsskydd.”

Nästa år träder en ny socialvårdslag i kraft, som ska bli grunden för KST. Tyngdpunkten i den ligger på förebyggande åtgärder, konstaterar en av kvinnorna som ska göra KST till verklighet, Katarina Dahlman.

Bland annat ska det bli lättare för barnfamiljer att söka hjälp, och barn ska också kunna söka hjälp själva.

KST omfattar fyra områden, varav två tangerar barn. Det ena fokuserar på tidigt stöd till barn och familjer. Hit hör bland annat bedömning av anmälningar, utredningar, stödpersoner, familjerådgivning och fältarna.

Det andra området är barnskydd, som täcker in familjehem, institutionsvård, Tallbacken och jour.

Uppskattningsvis 350 barn omfattas av barnskyddets insatser på Åland. Även om en samkörning av kommunernas socialsystem är behövligt och efterfrågat så innebär det också en omställning. Inte minst för de barn som redan är i ”systemet”.

Ett välfungerade barnskydd baserar sig mycket på tillit och förtroende. Rädda Barnen efterlyser omtanke för de barn som kan tvingas byta socialarbetare och våga/orka knyta en ny kontakt.

”Det är nu grunden skapas för det arbete som ska vara en långsiktig garanti för att barns rättigheter efterlevs i praktiken på Åland”, skriver de i sin insändare.

Förra året fyllde Barnkonventionen 30 år. Den består av 54 artiklar som slår fast mänskliga rättigheter för barn, alltså alla under 18 år. Nya Åland firade i höstas genom att ägna en hel tidning åt barn och unga. Några månader tidigare hade barnkonventionspiloterna Costin Moise och Alma Ölander tagit över chefsredaktörskapet för tidningen för en dag.

”Journalister måste bli bättre på att låta barn och ungdomar komma till tals i nyheterna”, sade de då och fick medhåll barnkonventionsansvarig Jonna Varsa, som konstaterade att konventionen har ändrat sättet att se barn och deras rättigheter.

”Det är värt att fira, men vi ska inte glömma att vi har mycket jobb kvar”.

Vi behöver fortsättningsvis bli bättre på att höra och respektera barn. Det gäller inte minst i socialvården. Här har KST en unik chans att skapa ett system där inget barn faller mellan stolarna.

Enligt kansliminister Harry Jansson (C) väger konventionen tyngre än kommunernas regelverk och uppmanar alla som har ett barnskyddsärende och möter motstånd att hänvisa till den.

Vi får hoppas att barns och ungdomars röster, behov och erfarenheter på något sätt kan inkluderas i samtal kring KST:s framtid. För det berör till stor del just dom.