DELA
Foto: Stefan Öhberg

Barnens perspektiv behövs varje dag

Barns perspektiv behövs i alla beslut – men också i nyhetsrapporteringen. Det finns mycket kvar att göra för ge världens barn goda förutsättningar.
Gårdagen var ingen vanlig dag på Nya Ålands redaktion. Barnkonventionspiloterna Alma Ölander och Costin Moise tog över redaktionen och hjälpte oss att lägga fokus på frågor som är viktiga för barn och unga. Detta samtidigt som de lärde redaktionen om barnkonventionen som i år fyller 30 år.

Barnkonventionen är en samling av 54 artiklar som slår fast barns rättigheter. 196 länder har ratificerat barnkonventionen och därmed förbundit sig att följa den.

Men verkligheten är en annan. Enligt Unicef är 28 miljoner barn på flykt, 3,9 miljoner flickor könsstympas varje år, 263 barn går inte i skola och en sjundedel av alla barn under fem år är undernärda.

Finländska barns rättigheter har aktualiserats i och med debatten om de så kallade IS-barnen.

Statsminister Antti Rinne (S) meddelade senaste vecka att regeringen inte har för avsikt att evakuera IS-familjerna från al-Hol i Syrien. Enligt medieuppgifter finns det minst 33 finländska barn i lägret.

Detta menar bland annat akademiprofessor Johanna Niemi att strider mot barns rättigheter, och hon har därför lämnat in en klagan till FN:s kommitté för barnets rättigheter.

Artikel sex i barnkonventionen stipulerar att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Frågan om IS-barnen är givetvis inte enkel, men vi kan ändå inte bortse från vårt ansvar att göra allt som står i vår makt att trygga deras framtid.

Även på närmare håll finns exempel på där barns rättigheter kringskärs.

År 2017 utförde landskapsregeringen en enkätundersökning om våld i nära relationer. Där framkom det att en tredjedel av dem som utsatts bodde i samma hushåll som ett minderårigt barn. Enligt brottsstatistiken var 16 procent av brottsoffren för våld i hemmet minderåriga, det vill säga att barnet hade utsatts för direkt våld. Att som barn tvingas bevittna våld borde också vara lagstridigt, men så är inte fallet enligt finländsk rättspraxis.

För att motverka att barn far illa behöver Åland stärka barnskyddet. ÅMHM konstaterade nyligen i en ny utredning att ett flertal kommuner fortsättningsvis har svårt att utreda behov av barnskydd i tid. Genom en samordnat socialtjänst, KST, förbättras förutsättningarna för ett jämlikt barnskydd, något som många som i sin vardag arbetar med barn och ungdomar har efterfrågat i flera år. Det är sorligt att det dragit ut på tiden och det är barn som kommit i kläm när vuxna inte kunnat komma överens.

Men barns rättigheter handlar inte bara om skydd från, utan också rätt till, till exempel att uttrycka sin mening och få den respekterad. Här ger Ölander och Moise Nya Åland bakläxa. Barn är underrepresenterade i tidningen, samtidigt som när de väl är representerade oftast syns på sport- eller familjesidorna. Sällan på nyhetsplats. Det märkte vi på redaktionen när vi fick i uppgift att räkna hur många unga som fanns i tidningen och i vilka sammanhang.

Genom att oftare intervjua unga skulle vi kunna bidra med att sätta barns perspektiv i fokus. Det finns unga engagerade, unga experter, men då de inte syns i spalterna ter det sig som det motsatta, menar barnkonventionspiloterna. Det handlar också om att skapa unga förebilder.

De rekommenderade oss att ta på oss ett par barnperspektiv-glasögon.

Ett par sådana glasögon borde varje vuxen ha på sig – varje dag.