Attitydförändingar är lika viktiga som polisens arbete
De polisiära resurserna är viktiga i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, men att förhindra problemet handlar i grund och botten om att förändra attityder.
Nya Åland rapporterar kontinuerligt om mäns våld mot kvinnor. Det är en del av samhället, tyvärr. I september skrev Nya Ålands Felicia Bredenberg en artikel om hur polisen arbetar med att stävja mäns våld mot kvinnor.
Polisen säger att mäns våld mot kvinnor är ett fokusområde inom deras verksamhet. Trots att resurser för att utreda till exempel våldtäkter eller våldtäktsförsök på grund av sin svårighetsgrad ibland får ställa sig längre bak i kön. Mäns våld mot kvinnor är en angelägen fråga, men den kan inte bara lösas med hjälp av polisiärt arbete eller strängare straff.
Mäns våld mot kvinnor är en samhällsfråga som bara samhället i stort kan råda bot på.
En viktig del i arbetet handlar om att skapa och upprätthålla attityder. I mitten av oktober presenterade magisterstuderanden Ida Eriksson sina slutsatser i jämställdhetsprojektet Kid – lika möjligheter för flickor och pojkar på dagis.
I projektet har vuxna fått handledning i att behandla barn jämställt på dagis. På det medvetna Waldorfdagiset Regnbågen, där personalen redan har ett perspektiv och en kunskap som utgår från barnen som individer, hittade handledare Ida Eriksson mönster hur personalen behandlade flickor och pojkar olika. Kritiken ska förstås inte riktas mot Regnbågen, det ger snarare en fingervisning om hur resten av vårt samhälle ser ut.
Barn i dagsiåldern har fortfarande en lång väg att gå i sin fostran till ansvarstagande samhällsmedborgare. Men värderingsgrunden kan etsa sig fast tidigt.
För att åtgärda problemet med mäns våld mot kvinnor måste vi förändra attityder och föreställningar. Det kan låta trivialt att sammankoppla jämställda talturer på dagis med osäkerhet som rör mäns våld mot kvinnor. Men för att forma attityder för ett jämställt samhälle där pojkar och flickor behandlas lika måste alla vara inkluderade, sedda och uppskattade för sin egen person. Där alla får uppmärksamhet och ses som individer, inte sitt kön eller som grupp.
Det måste göras i hemmen, på skolor och dagis, och av tredje sektorn. Ålands fredsinstitut har under många år arbetat med jämställdhetsfrågor eftersom jämställdhet just handlar om att skapa ett mer tolerant och fredligt samhälle. Med till exempel projekt som Fair Sex och tjej- och killgruppsverksamhet har institutets anställda arbetat för ökad jämställdhet men också öppenhet. En värld där män tar sitt ansvar och slutar terrorisera sina kvinnliga medmänniskor. En värld där de får chansen att göra rätt.
Ålands Fredsinstituts styrelse har nyligen bestämt att mindre av organisationens resurser ska läggas på den här typen av verksamhet. Fredsforskningen ska återigen ställas i fokus. Det går givetvis inte att klandra ”Fredis” för sin nygamla inriktning men allt det arbete som gjorts med att ta fram metoder för att öka jämställdheten måste tas tillvara.
När Justina Donielaite presenterade Kid, som också är ett samarbetsprojekt med organisationer i Litauen och Ryssland, berättade hon att ordet jämställdhet orsakade oro. Främst i Ryssland. De trodde att jämställdhet skulle innebär begränsningar och att saker skulle försvinna.
– Men så är det inte alls, jämställdhet betyder att man lägger till, inte tar bort, säger Donielaite.
Ge polisen resurser att arbeta mot mäns våld mot kvinnor. Men ge också resurser och utrymme till tredje sektorn, dagis och skolor att göra ett avtryck i jämställdhetsarbetet.
